MASURKA horn o. a. ork.-verk; Missa pastoralis o. a. körverk; kammarmusik, däribl. en nonett, 3 blås-kvintetter och 2 stråkkvartetter (1931 och 35); pianostycken och sånger m. m. G. N. B. Masurka, m a z u r k a el. mazurek, polsk nationaldans i 3/4-takt, där 1. takt-delen som regel är punkterad och den 2. tydligt betonad. I motsats till den aristokratiska polonäsen härstammande från allmogen hörde m. urspr. hemma i landskapet Masurien, där den utfördes som en rikt figurerad ringdans med upprepade accentförskjutningar och en mångfald steg, ofta markerade genom stampningar och hopslagning av klackarna. Upptagen i högre samhällskretsar blev den under 1800-t. en omtyckt sällskapsdans i hela Europa och fick tilllika en bemärkt plats som karaktärsdans i den sceniska balettkonsten. Även som sällskapsdans var den rik på turer och figurer. Som musikalisk form har m. fått sin finaste stöpning hos Chopin, vilken däri ingjutit element även ur ett par andra po. danser: ->kujawak och oberek. Efter honom ha andra kompositörer, företrädesvis po. och ry., utnyttjat m:s karakteristiska rytm i konstmusiken. Litt.: C. Sachs, Eine Weltgeschichte des Tan-zes (1933; eng. uppl. 1937); Evelyn Porter, Music through the dance (1937); T. Norlind, Dansens historia (1941); P. Nettl, The story of dance music (1947). K. R-n M'atacic [-sis], Lovro, jugoslavisk dirigent och tonsättare (f. 1899 14/2), blev 1938 operadir. i Belgrad. Utbildad av bl. a. O. Nedbal i Wien har M. varit teater kapellm. i Ljubljana, Belgrad och Zagreb. Hans komp, omfatta scenmusik till Macbeth och Så tuktas en argbigga, orkesterverk m. m. G. P. Matarbälg ->Bälg. Mate'rna, A m a 1 i e, österrikisk operasångerska, sopran (1844—1918). M. deb. som Selika i Afrikanskan på Hofoper i Wien 1869 och var anställd där till 1897. Sin främsta insats gjorde hon som Wag-nersångerska på eur. och amer. scener; bl. a. kreerade hon Brynhilde i Nibelung-ens ring vid Bayreuthfestspelen 1876. Mathieson [mä^isan], M u i r, skotsk dirigent (f. 1911 24/i), verksam huvudsaki. vid filmen. M. har stud, för Sargent m. fl. vid Royal Coll. of Music i London och blev 1934 musikchef vid London Film Productions. Han har senare varit kapellm. bl. a. vid Sadler’s Wells Opera Co. och turnerat med prominenta eng. ork. och medv. i mer än 200 filmer. H. M-g Mathis der Maler, ty., opera i 7 bilder. 843 Musik av P. Hindemith till egen text. Uppförd ffg.: Zürich 1938; Sthlm 1950. — Huvudroller: Mathis (baryton), Ursula (sopran), kardinal Albrecht av Bran-denburg (tenor), Riedinger (bas), Regina (sopran), Hans Schwalb (tenor). Il matrimonio segre'to [- må^å -], it., Det hemliga giftermålet el. äktenskapet, opera buffa i 2 (4) akter. Musik av D. Cimarosa till text av G. Bertati. Uppförd ffg.: Wien 1792; Khmn 1797; Sthlm 1800. — Huvudroller: Elisetta (sopran), Carolina (sopran), Fidalma (mezzosopran), Paolino (tenor), Robinson (baryton), Geronimo (bas). Matte'i, Stanislao, italiensk tonsättare (1730—1825), franciskanmunk och Bolognaskolans sista stora namn. Elev av G. B. Martini var M. från 1804 lärare vid Liceo Filarmonico i Bologna till bl. a. Rossini, Donizetti och Pacini. Matte'uspassionen, evangelisten Matteus’ skildring av Kristi pinas historia, i mus. utformning ->Passion. Den mest berömda av alla M. är J. S. Bachs, utförd ffg. i Leipzigs Thomaskyrka långfredagen den 15/4 1729 (enl. A. Schering först 23/3 1731). Den omfattar 78 nr, varav 14 koraler och 31 fria s. k. madrigala texttillägg, medan pas-sionstexten fördelats på 19 korsatser och 43 solistiska partier (evangelisten). En viktig föregångare till detta verk var bl. a. H. Schütz’ M., som ingår i dennes Historia des Leidens und Sterbens unseres Herrn und Heylandes Jesu Christi (omkr. 1665—72). — Litt.: C.-A. Moberg, Bachs passioner och Höga mässa (1949). Matteuspojkarnas kör, manskör i Sthlm, gr. 1923 av A. Lund; utgör en sektion inom fören. Matteuspojkarna i Sthlm. Kören, bestående av omkr. 50 personer och 1925—50 ledd av S. Lilja, har årl. hållit egen konsert och har vidare framträtt i Oslo samt medv. vid kons, med Matteuspojkarnas orkester. — Dirig. sedan 1950 är Ä. Löfdahl. I. S. Matteuspojkarnas orkester, en amatörorkester med full symfonibesättning (upp till ca 70 personer), utgörande en sektion inom fören. Matteuspojkarna i Sthlm. M. gr. 1916 av R. Althén, dirig. sedan dess, F. Morell m. fl. och ger ca 10 kons, per år i olika lokaler i Sthlm; har även framträtt i landsorten. — Vid M:s kons, har vid ett flertal tillfällen medverkat Matteus ungdomsförenings sångkör, en bl. kör, som 1932 —47 stod under ledning av Althén; den har även givit egna konserter. I. S. 844