M AT T HEW S, T. M. har stud, vid Royal Acad. of Music i London, där han deb. 1939; turnerade senare tills, m. Griller String Quartet och som solist även i USA och Tyskland. Han framträdde vid in-ternat. Bach-festen i Wien 1950; har skrivit Five sketches för violin och piano, pianostycken m. m. H. M-g Matthews [mä'tjoz], Thomas, engelsk violinist (f. 1907 0/5), ansedd som en av de främsta i sitt hemland; sedan 1947 lärare vid Royal Manchester Coll. of Music och vid Royal Acad. of Music i London. Elev av Sammons och Flesch deb. M. 1936 i London, turnerade därefter i Finland och anställdes som konsertm. vid Liverpool Phil-harm. Orch., senare vid London Philharm. Orch. Sedan 1941 har han turnerat i Europa (sv. radio ffg. 1947) och tills, m. sin hustru i Dominions 1943—45. G. m. pianisten Eileen Ralf (f. 1913 25/o i Australien), utbildad vid Royal Acad. of Music i London; deb. 1933. G. M. Matthison-Hansen, Johan Gottfred, dansk orgelvirtuos och tonsättare (1832— 1909), son till H. M., företog talrika konsertresor med bl. a. fransk orgelmusik på sina program; från 1867 lärare vid MK i Khmn (dess dir. 1900—05). Prof. 1891. M. stud, för sin far och W. H. Barth och deb. i Malmö 1856. Han blev 1859 org. vid Frede-riks ty. kirke i Khmn, 1871 vid Johanneskirken och 1881 vid Trinitatis kirke. Som tonsättare i viss mån påverkad av Wagner, för vilken han var en ivrig förkämpe, skrev han Drapa op. 9 för ork., pianotrio op. 5, orgelverk (bl. a. Zwei Orgelkompositionen och Nun ruhen alle Wäl-der), pianostycken och andliga sånger. Er-l Matthison-Hansen, Hans, dansk tonsättare och orgelspelare (1807—90), mästerlig improvisatör, blev 1832 domkyrko-org. i Roskilde. — Prof. 1869. M. utbildades först till målare men musikintresset, livligt understött av Weyse, tog överhand. Hans komp, äro huvudsaki. skrivna i en lätt virtuos, oreflekterat romantisk stil; särsk. populär blev hans fantasi över Dronning Dagmar visen till Frederik VI:s begravning 1839. Han skrev vidare kantater och större körverk, 3 stråkkvartetter, symfonier o. a. verk, för orgel samt sånger. M. turnerade i Tyskland, Norge och Sverige (1861—62) samt London (1864). Av M:s barn (som ej behandlas i särsk. art.) var Nanny Hedevig Christiane, g. Melbye 847 (1830—82), en god pianist och V i g g o Stener-sen (1834—1922) kantor i S:t Petri kirke i Khmn från 1873. Den senares son, pianisten Wilhelm Viggo Gottfred M. (1870—1922), gr. 1900 ett konservatorium. Er-l Matthison-Hansen, W a a g e Weyse, dansk organist och tonsättare (1841— 1911), son till H. M., blev 1890 dom-kyrkoorg. i Roskilde efter sin far, som han biträtt sedan 1877. — Prof. 1905. M:s son Hans Frederik M. (1868—1933) var org. i bl. a. S:t Jacobs kirke i Khmn 1906— 33 och Valdemar M. (1883—1919) framträdde som tonsättare i mindre skala. Er-l Mattiesen [mati'-], Emil, tysk tonsättare (1875—1939), naturvetenskapsman, dr phil. i Leipzig 1896. M. skrev särpräglade lieder och ballader, bl. a. Balladen vom Tode. En M.-V e r e i n gr. 1921. MattinaTa, it., morgonsång, fristående (vokal)komposition av serenadkaraktär. Ett bekant ex. erbjuder Leoncavallos M. MatutFn (av lat. matuti'num, morgon), den första av dygnets tidegärder enl. Benedikts ordning. Urspr. kallad vigilier (av lat. vigi'lia, vaka) och bet. för den gudstjänst, som heter 1 a u d e s, går m. tillbaka på de nattliga vigilier el. p a n n y k i e r, som äro litterärt belagda sedan 300-t. M. är förlagd till 8. timmen på natten, dvs. omkr. kl. 2. M:s ordning är följande. Efter inlednings-versiklarna -^-Domine, labia mea aperies och -±-Deus in adiutorium sjunges psalmen Venite (Ps. 95) med dess invitatorium de tempore samt hymnen. Därefter kommer m:s huvuddel, -^-nocturnerna, med vardera 3 ps. jämte anti-foner och läsningar, vardera med versikel och responsorium. Under vardagar, på mindre fester och under påsktiden förekommer endast en nocturn (officium trium lectionum). På söndagar och vid större fester utföres däremot m. med tre nocturner (officium novem lectionum). Efter nocturnerna sjunges Te Deum, som vanl. ersätter det sista responsoriet, dock ej på vardagar utom under påsktiden. Vanl. följer lau-des omedelbart på m. Då detta icke är fallet, avslutas m. med salutation, dagens kollekta och Benedicamus. R. S. Ma'tzenauer, Margaret e, amerikansk operasångerska, sopran, av österrikisk börd (f. 1881 Uø), knuten till Metropolitan 1911—30. M. deb. 1901 i Strassburg som Puck i Oberon och var 1. altsångerska vid Hofoper i München 1904—11. Främst känd som Wagner sånger ska medv. hon 1911 vid festspelen i Bayreuth. — G. 1912—17 m. operasångaren Edoardo Ferrari-Fontana. — Amer. medb. 1918. G. P. 848