MOCQUEREAU råde vunnit internat. anseende men har också sysslat med lärdomshist. frågor, den sv. stormaktstiden m. m. och utfört grundläggande undersökningar inom sv. folkmusik. M. har företagit vidsträckta forskningsresor på kontinenten och i England, deltagit i uppteckningen av koralvarianter på Runö (Radiotjänsts expedition 1938) och av jojkar i Lappland (prof. B. Collinders expedition 1943). Han var ledare för Uppsala musikskola 1930—45, har ofta framträtt i radio och spelat en ledande roll inom den folkliga musikbildningsrörelsen i Uppland. Sedan 1945 red. för Svensk tidskrift för musikforskning. — M. är medlem av red. för detta lexikon och medarbetare under sign. C.-A. M. Skrifter (u. n.): Lully-skolan i Uppsala universitetsbiblioteks handskriftssamlingar (i STM 1925), Om flerstämmig musik i Sverige under medeltiden (i STM 1928), Till frågan om den flerstämmiga musikens uppkomst (i STM 1929), Eine vergessene Pseudo-Longinus-Stelle über die Musik (i ZMW 1929/30), Musik und Musik-wissenschaft an den schwedischen Universitä-ten (i MIGM 1929, 1930), Olof Rudbeck d. ä. och musiken (i Rudbecksstud. 1930), Kyrkomusikens historia (1932), Essais d’opéras en Suède, sous Charles XII (i Mélanges de Musicologie offerts å L. de la Laurencie 1933), Tonkonstens historia i Västerlandet (2 bd, 1935), Från Abbé Vogler till John Morén (i Kyrkohist. årsskr. 1935), Michael Zethrin och svensk paroditeknik (i STM 1936), Die neue musikwissenschaftliche Forschung in Schweden (i AFM 1937), Sfärernas harmoni (i STM 1937), De folkliga koralvarianterna på Runö (i STM 1939), Från kyrko-och hovmusik till offentlig konsert (1942), Die-trich Buxtehude (i Gillet Gamla Helsingborg. Handlingar 8, 1946), Die liturgischen Hymnen in Schweden (bd 1, 1947), Richard Dybeck och svensk folkmusik (i Arv 1948), Bachs passioner och Höga mässa (1949), Två kapitel om svensk folkmusik (i STM 1950) m. m. S. W. Moberg, Ida Georgina, finländsk tonsättare och dirigent (1859—1947), stud, vid MK i Dresden (för bl. a. Draesecke). M. skrev en opera, en symf., körverk, sånger m. m. G. D. Moberg, Ruth Jenny, operasångerska, sopran (f. 1912 8/7), sedan 1939 engagerad vid K. teatern i Sthlm, där hon gjort stor lycka, inte minst inom operettfacket. Efter stud, för Lennartsson vid MK och Mme Skilondz i Sthlm uppträdde M. bl. a. 1935 på Hippodromteatern i Malmö samt 1936 på Oscarsteatern i Sthlm. Under 1938—39 stud, och sjöng M. i Praha och Basel; engagerades sistn. år, efter debut, vid K. teatern. Hon har deltagit i talrika operetturnéer och gästspelat i Danmark, Finland och Tyskland. — G. 1935— 47 m. kapellmästaren Sten-Åke Axelson. Roller: Papagena i Trollflöjten, Marcellina i Ruth Moberg. André Mocquereau. Fidelio, Anna i Muntra fruarna i Windsor, Greta i Hans och Greta, Santuzza i Cavalleria rusticana, Nedda i Pajazzo, Mimi i Bohème, titelr. i Tosca, Zerlina i Fra Diav olo, titelr. i Mignon m. fl.; Adele i Läderlappen, Laura i Tiggarstudenten, Valencienne i Den glada änkan, Stasi i Csardasfurstinnan, Eurydike i Or-feus i underjorden, titelr. i Den sköna Helena o. a. operettroller. H. M-g Moberger, Carl Johan, kyrkomusiker (1763—1844), från 1786 organist i Gävle och musiklärare vid lärov., ledare för musiksällskapet Concordia och ansedd som sin tids främsta sv. orgelspelare. — LMA 1814. M. utarb. även en koralbok samt skrev smärre uppsatser i musikaliska frågor (samtl. ms. i MA:s bibi.) och utgav bl. a. Tjugufyra choralförspelningar för orgelverk. — Litt: Inga Johansson, Svensk orgelmusik: C. J. M. (i TKG 1939). G. M. Mocquereau [måkorå'], Dom André, fransk musikforskare (1849—1930), en av huvudmännen vid utg. av de reformerade greg. koralböckerna 1904. M., som 1875 inträdde i benediktinklostret i Solesmes, där han senare blev prior, följde linjen från P. Guéranger och J. Pothier vid återställandet av den katolska kyrkans koral på grundval av de äldsta, neumerade källorna och med åsidosättande av Editio Medicaea. Ett stort källforskningsarbete finnes nedlagt i den som kvartalstidskr. år 1889 påbörjade Paléographie musical. Särsk. uppmärksamhet förtjäna M:s rytmiska teorier, vilka vidareutbildats i Solesmes efter hans död och till stor del nu trängt igenom vid det praktiska utövandet av greg. koral (->Iktus). Skrifter: L’art grégorien ..., La psalmodie ro-maine et 1’accent tonique latin (1895), Méthode de chant grégorien (1899), Le nombre musical grégorien ou Rhythmique grégorienne ... (2 d. 1908—27). Litt.: J. Ward, De greg. Zangen naar D. M. (1929); J. A. de Donostia, A propos du nombre musical de D. M. (1930). T. N. 953 954