MOZART utrustade barn stundom klandrats för pedanteri och personlig ärelystnad. Men han fullföljde sin fostrargärning med de bästa uppsåt och sökte, själv mångsidigt bildad, med orubblig konsekvens bibringa sonen allmänbildande kunskaper vid sidan av musik. Verk: Versuch einer gründlichen Violin-schule (1756; flera uppl.; fr. övers. 1770; holl. övers. 1776); Sei sonate per chiesa e da camera för 2 violiner och bas (1740), Der Morgen und der Abend... (12 pianostycken; 1759), La course aur traineaux... för piano etc. — Ett urval av M:s komp. utg. M. Seiffert i DTB 9: 2 (1908; med inledning och kommentar). Litt.: Självbiogr. i F. Marpurgs Historisch-Kritische Beyträge ... (1757; 21770; facs.-tr. utg. av B. Paumgartner, 1922); J. E. Engl, Aus L. und des Sohns W. M:s irdischem Leben (1902); M. Friedländer, L. M:s Klaviersonaten (i Die Musik 1904/05); W. Renz, L. M. als Komponist (i dens. 1904/05); G. Schünemann, L. M. als Komponist (i Allgemeine Musikzeitung 1909); H.Abert, L. M:s Notenbuch ... 1762 (i GJ 1917); H. Abert, W. A. M., 1 (1919; flera uppl.); A. Schurig, L. M:s Reiseaufzeichnungen 1763 bis 1771 (1920). Breven till dottern utg. 1936 av O. E. Deutsch och B. Paumgartner. E. S-m MOZART, WOLFGANG AM AD EU S. Sp. Mozarts släkt ............... 1012 Mozarts levnad .............. 1013 Utvecklingsåren ............. 1013 Fri konstnär i Wien ......... 1019 Mozarts yttre och personlighet ... 1025 Mozarts kompositioner och stil ... 1026 Allmän översikt ............. 1026 Instrumentalkompositioner ... 1028 Symfonier ................... 1028 Smärre orkesterverk och konserter 1029 Kammarmusik ................. 1031 Vokala verk ................. 1033 Operor ...................... 1033 Andliga vokalverk ........... 1035 Profana vokalverk ........... 1036 Verkförteckning ............. 1036 Litteraturförteckning ....... 1041 Den österrikiske tonsättaren Wolfgang Amadeus Mozart [må:ztsart] (eg. enl. kyrkoboken Johannes Chrysostomus Wolfgangus Theophilus), f. 175 6 27/i i Salzburg, d. 1791 5/i2 i Wien, är vid sidan av Haydn och Beethoven den främste representanten för den s. k. Wienklassicismen och framstår, med sin rika ingivelse, genom universaliteten i den konstnärliga uppfattningen och den överlägsna formbehandlingen, i sina verk 1011 som en av Västerlandets största tonsättare. Medan Gluck numera endast sporadiskt uppföres, tillhör Mozart med Le nozze di Figaro, Don Giovanni och Die Zauberflöte de levande musikdramatikerna och intar alltjämt en ledande ställning i operarepertoaren. Jämte Bach, Haydn och Beethoven står han tillika i centrum av publikintresset för instrumentalmusiken från äldre tid. I sin musik är han f. ö. till innehållet och uttrycket i huvudsak en representant för den s. k. känslosamma stilen. Men den plötsligt frambrytande demoniska lidelsen hänför honom även till Sturm und Drang och romantikerna, och han förebådar därvid med enstaka stildrag även Beethoven och Schubert. Mozart uppskattades visserligen av samtiden såsom underbarn och längre fram som mognad konstnär för sina talanger som pianist och hyllades även — fastän i långt mindre omfattning — ss. tonsättare. Men förståelsen räckte icke till att bereda honom drägliga levnadsvillkor, och när han dog, utarbetad och helt utarmad, fanns det blott plats för honom i en gemensamhetsgrav, där intet minnesmärke nu anger var han jordats. Eftervärldens uppfattning om honom har under tiderna växlat. För 1800-talsromantikerna var han den apol-liniskt, jämnt avvägde tondiktaren. Man beundrade i musiken klarheten, måttan, skönheten men spanade förgäves efter skuggorna och nattstämningarna, förbundna med epokens egen konstuppfattning. Andra tiders människor ha återupptäckt de passionerade underströmmar, som gå fram ibland i symfonierna, kammarmusiken, konserterna och operorna. Gemensam för alla tider är kanske förnimmelsen av det hemlighetsfulla leende, som mångenstädes tyckes liksom sväva över musiken. Mozarts släkt. Mozart tillhörde på fädernet en schwabisk släkt, vars medl. som hantverkare sedan 1600-t. varit bosatta i Augsburg. Den förste kände representanten för familjen var murarmästaren David Mozart (d. 1685). Samma yrke utövades av hans 3 söner, av vilka den yngste, Franz (1649—94), blev far till Jo hann Georg Mozart (1679—1736), Wolfgangs farfar. Denne var bokbindare liksom hans söner Joseph Ignaz (1725—96) och Franz Aloys (1727—91). Den sistn. blev far till Maria Anna Thekla Mozart (f. 1758), känd från W. A. Mozarts biografi som »Das Bäsle». På moderns sida stammade Mozart från Salzburg och dess omgivningar, där släkten Pertl varit verksam i täml. blygsamma för 1012