Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nilsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIN
Adolf Niska.
Erika Lie Nissen.
Nin (y Castellanos) [- i kasteha^ås],
J o a q u i n, spansk pianist och tonsättare
(1879 el. 83—1949). F. på Cuba, dit han
1939 återvände, stud. N. piano för
Mosz-kowski och komp, för dTndy och vid
Schola Cantorum i Paris, där han en tid
var pianolärare; 1908—10 i Berlin.
N. konserterade i Europa och Sydamerika,
främst med gammalspansk klavermusik, som
han även utgav (2 ser. 1925 och 29 m. m.),
liksom en rad saml. av gammalspanska sånger ss.
Vingt chants populaires espagnole (2 h. 1926)
m. fl. Bland hans egna komp, märkas Cantilena
asturiana, Suite spagnole o. a. violinstycken
samt pianomusik (Danza ibéria, Message d
Claude Debussy m. fl.). Framträdde även som
musikskriftställare med Pour Vart (1909; även
ty., sp. och eng. uppl.), Idées et commentaires
(1911; sp. uppl. 1913) m. m. G. M.
Nino, Rota, italiensk tonsättare (f.
1911 3/12), elev till Orefice vid MK i
Milano och vid Cons. di S:ta Cecilia i Rom
till Casella och Pizzetti; lärare i komp.
1918 vid Liceo Musicale i Bari.
Verk: 3 operor o. a. scenmusik samt en mängd
filmmusik; 2 symf. (G-dur 1936—39 och F-dur
1938—43), kons, för harpa (1948), sviten Balli
(1932), Sonata för kammarork. (1939) o. a.
ork.-verk; ett oratorium; kammarmusik (kvintett
för flöjt, oboe, viola, violoncell och kontrabas
1935, stråkkvartett 1947 och sonater för olika
besättningar); pianostycken och sånger. G.M.
Nisard [niza:'r], Théodore, pseud.
för Abbé Théodule Elzéar Xavier
Normand, fransk musikskriftställare (1812—
88), org. och kapellm. i kyrkan S:t
Ger-main des Prés i Paris 1842—46. N. blev
1839 gymnasierektor i Enghien.
Skrifter: Manuel des organistes de la
cam-pagne (1840), Le plain-chant parisien (1846),
Études sur les anciennes notations musicales
de VEurope (1847), Études sur la restauration
du chant grégorien au XlXe siècle (1856),Les
vrais principes de Vaccompagnement du plain-
chant sur Vorgue ... (1860) o. a.; monogr. över
Odo av Clugny, Palestrina, Lully, Rameau,
Abbé Vogler m. fl. B. Hbs
Niska, Adolf Bernhard, svensk
operettsångare, baryton, av finländsk börd
(f. 1884 17/2), uppskattad både som
sångare och scenartist, sedan 1915 främst
verksam i Sverige.
N., som deb. i Hfors 1905, har bl. a. varit
engagerad i Sthlm vid Oscarsteatern 1915—26 och
1933 och vid Vasateatern 1928—29 samt vid Stora
teatern i Gbg 1937—38. Han uppbar en rad
huvudr. i både klassiska och moderna
operetter och framträdde även som opera- och
konsertsångare. — Litt.: Självbiogr. Mitt livs
ma-zurka med Thalia (1931). G. D.
Niska, Ulla Brita, operettsångerska,
sopran, av finländsk börd (f. 1910 21/3),
har uppburit en rad subrettbetonade
huvudroller och även varit solist i Brahms’
Requiem o. a. körverk.
N., som stud, för Pia Ravenna, Benktander
och Haldis Ingebjart, var först verksam i
Finland, senare vid bl. a. Stora teatern i Gbg 1931
—35, Oscarsteatern i Sthlm 1936—37 och i
folkparkerna. — G. 1935 m. kapellm. S. Frykberg.
Nfsonen, Martti, finländsk musiker
(1891—1946), från 1922 musiklärare,
kör-och ork.-ledare i Hancock, Michigan,
USA. N. har skrivit operetten Aavikon
lapset (»Slättens barn»), en symf.,
kantater och sånger m. m. A.F.
Nissen, Erika Röring Möinichen Lie,
norsk pianist (1845—1903), mor till K. N.,
en av sitt lands mest framträdande med
högt utvecklad teknik, elastiskt och
nyanserat anslag och ett poetiskt, besjälat
föredrag; även ansedd pedagog. — LMA
1870. Litt. et art. 1884.
N. stud, för bl. a. H. Kjerulf samt T. Kullak i
Berlin. Efter konsert där och framträdanden i
hemlandet och Khmn stud, hon en tid i Paris,
där T. Tellefsen införde henne i Chopins
musik. Vid en konsert i London blev hon bekant
med Jenny Lind, som fick ett stort inflytande
på hennes konstnärliga utveckling. N.
undervisade 1870 vid MK i Khmn och under åren
1871—77 besökte hon med ovanlig framgång i
olika repriser Tyskland, Holland, Schweiz,
Paris, Sverige och Danmark; därefter framträdde
hon huvudsaki. i hemlandet men medv. 1888
vid den första nord, musikfesten i Khmn. N:s
program omfattade framför allt Beethoven,
Schumann och Chopin samt no. tonsättare. —
Från 1894 konstnärslön av no. stortinget.
N:s syster, pianisten Ida Lie (1838—1905),
stud, även för Kjerulf och Kullak och var
ansedd som mycket god pianopedagog. H. K.
1223
1224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0642.html