-t. = -talet tekn. = teknologisk teol. = teologie; teologisk teor. = teoretisk t. ex. = till exempel tf. = tillförordnad TFM = Tidskrift för det folkliga musiklivet. Vår sång t. h. = till höger tidn. = tidning tidskr. = tidskrift tills, m. = tillsammans med tillv. = tillverkning tit. = titel titelr. = titelroll tj. = tjeckisk TKG = Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv ToAMI = Torchi, L., L’arte musicale in Italia t. o. m. = till och med tr. = trycka transkr. — transkription; transkribera trol. = troligen turk. = turkisk t. v. = tills vidare; till vänster TvM = Tijdschrift voor muziekwetenschap ty. = tysk täml. = tämligen ukrain. = ukrainsk u. n. = utom nämnda ung. — ungefär; ungersk univ., Univ. = universitet, University, Universität uppf. = uppförd uppl. = upplaga urspr. = ursprunglig; ursprungligen USA — United States of America utarb. = utarbeta utg. = utgivare; utgiva; utgiven UUB = Uppsala universitetsbibliotek u. å. = utan årtal v. = vice; vänster; västra va — viola WaEgM = Wagner, P., Ein-führung in die gregoria-nischen Melodien ... (bd 1, 31911; bd 2, 21912; bd 3, 1921) vanl. = vanligen var. = variationer verkst. = verkställande vetensk. = vetenskaplig vik. = vikarierande VJ — Vierteljahrschrift für Musikwissenschaft vl. = violin vlc. = violoncell vol. = volym VOS — Van Ockeghem tot Sweelinck, Nederlandsche muziekgeschiedenis in voorbeelden VV = Ver sio Vulgata västerl. = västerländsk xyl. = xylofon ZfM — Zeitschrift für Musik ZIMG = Zeitschrift der Intemationalen Musik -gesellschaft ZMW = Zeitschrift für Musikwissenschaft årg. = årgång årh. = århundrade årl. = årligen årsb. = årsbok årsskr. = årsskrift åtm. = åtminstone åtsk. = åtskillig ASM = Äldre svensk musik. Utg. av Svenska samfundet för musikforskning (tidigare av Gunnar Wennerbergs-sällskapet) ö. =: östra ÖK = österreichische Kir-chenmusik. Utg. av K. Pfannhauser ÖM = österreichische Musik-zeitschrift österr. = österrikisk övers. = översättning; översätta 1., 2., 3. osv. = första, andra, tredje osv. En liten upphöjd siffra till vänster om ett årtal anger upplaga (t. ex. 41910) ' = fot ->- = se detta ord * I konsekvens härmed betecknas övriga dur- och molltonarter enbart med stora resp, små bokstäver. UTTALSBETECKNINGAR Accent (') sättes efter vokalen i stavelse med huvudton. Lång vokal betecknas med kolon (:) efter vokalen. För förtydligande anger dubbel konsonant i vissa fall att föregående vokal är kort. Vokal över linjen betecknar diftong, tyska ei skrives således (a1), eu (å1), osv. Särskilda tecken a = slutvokalen i sv. gosse, fr. de. f = tonlöst sje-ljud, sv. Sjögren, fr. chevalier. 3 = tonande sje-ljud, fr. jongleur. (t)J= tonlöst tje-ljud, sv. Kellgren, it. cembalo. dg = tonande tje-ljud, eng. George, it. Giordano. ch = ty., sp., holl. ach-ljud, t. ex. ty. Nachtmusik. t> = tonlöst läspljud, eng. thing. ö = tonande läspljud, eng. the. z = tonande s-ljud, fr. Bizet. ng = sv. äng-ljud. p = nasalering av föregående vokal, fr. chanson (JaQså'ij). n1, l1 = muljering av n och 1, t. ex. Mascagni (maska^i), Seviglia (sevfha). ° = halvvokalen w i eng. white. I övrigt användas a, e, i, o (som i bo, ost), u, å, ä, ö för de ljud värden som de ha i svenskan. XI