PINGSTRÖRELSEN ifrån över hela världen. F. n. torde mellan 6 och 7 mill. människor tillhöra den, i Skandinavien — söndagsskolbarnen inräknade — inemot 250 000. Till Europa kom P. först genom den no. pastorn T. B. Barratt (1862—1940), far till pianisten Mary Barratt Due och elev av Grieg. Barratt, som har skrivit musiken till några inom P. ofta sjungna sånger, anslöt sig till Metodistkyrkan, där han med stor energi verkade som pastor. Under en resa i Amerika år 1906 kom han i personlig kontakt med P. Då han återvänt till Norge blev han där rörelsens självskrivna förgrundsfigur. Till Sverige kom P. 1907 och fick i Sthlm sitt fäste huvudsaki. inom Baptistsamfundet. Så småningom sammanslöt sig en liten krets av spec. intresserade, vilka 1910 bildade en av 29 medl. bestående församl., som fick namnet Filadelfiaförsamlingen och då ännu var ansluten till Baptistsamfundet. Till predikant och föreståndare kallades 1911 pastorn i Lidköpings baptistförsaml., den energiske Lewi Pethrus (f. 1884 “A). Är 1913 utträdde Filadelfiaförsaml. ur Baptistsamfundet och konstituerades som en fri och självständig församl. Den sv. P. har ingen vald ledare, men Pethrus har kommit att framstå som dess »starke man». Under sin tid som pastor i Lidköping verkade han även som körledare och stud, i unga år harmonilära. Pethrus har skrivit såväl text som musik till ett flertal sånger i en enkel, folklig stil ss. Löftena kunna ej svika, Julen med sin glada sång, O, segrare från Golgata och Svenska folk, du borde tacka. Han har alltid följt P:s, enkannerligen Filadel-fiaförsamhs, musikliv med största intresse och tagit betydelsefulla initiativ till fromma för dess utveckling. Pethrus’ närmaste man, pastor Allan Törnberg (f. 190 7 27/3), har skrivit text och musik till ett 50-tal livligt uppskattade sånger. Då den sv. P. ej är organiserad, är det svårt att få fram exakta siffror för att belysa dess omfattning och verksamhet, men år 1950 torde antalet pingstvänner (inräknat de barn och ungdomar som undervisas i P:s söndagsskolor) vara omkr. 150 000. Församlingarnas antal är ung. 620. Antalet församlingsföreståndare, predikanter och evangelister uppgå till ca 2 000. Den svenska musikverksamheten. Musiklivet inom den sv. P. betingas av rörelsens brett folkliga prägel och den entusiastiska, »offensiva» karaktären i verksamhetsformerna. P. vill representera en dynamisk livsform och en progressiv målsättning. P. söker, i likhet med t. ex. Frälsningsarmén, kontakt med de breda folklagren, där man ofta har mindre förståelse för odlandet av högre konstmusik. Därför tveka inte P:s musikledare att medvetet låta sådana värden komma i andra hand för att med budskapets folkligt religiösa och lättillgängliga karaktär nå nutidens vardagsmänniskor på deras eget plan. Härav följer även att man inom P. konsekvent tar avstånd från den s. k. objektiva, överpersonliga 189 riktningen i den sakrala musiken. P:s musik är i stället mycket subjektiv med ett starkt inslag av livlig spontaneitet, gärna med ett tillskott av utpräglat sentiment. Ovan skisserade inställning utesluter inte en medveten strävan till mus. fostran, och det är angeläget betona, att uppmärksamheten inom P. är inriktad på betydelsen av en fortskridande utveckling av smaken och sinnet för de mus. kvaliteterna. Även betonas av rörelsens musiker betydelsen av att alla, som tjänstgöra som musikledare i församl., arbeta på sin förkovran. Sedan några år tillbaka samlas varje höst musikledare till möten med föreläsningar och demonstrationer i strängmusik, körsång, instrumentkännedom, tonbildning, ensemblespel. Vidare förekomma diskussioner över aktuella mus. problem, stilfrågor osv. I samband härmed kan nämnas, att P:s musik tidigare i hög grad dominerades av den anglosaxiska sångstilen. Senare har emellertid förmärkts en tendens att mer söka anknytning till sv. folkton. Några yngre tonsättare inom P. ha skrivit komp, i en stil, som kan sägas bet. en nyorientering i detta avseende. — På Kaggeholm (P:s folkhögskola med ett 70-t. elever) meddelas även sång- och instrumentalundervisning. Intresset för sång och musik är påfallande stort inom rörelsens led. Enl. en beräkning deltaga drygt 20 000 personer (även söndagsskolornas strängmusikgrupper här inräknade) i väckelsens musikliv. Dessa sångare och musikanter verka huvudsaki. inom församlingarnas strängmusik. Instr. i en strängmusikgrupp utgöras i allmänhet av lutor (gitarrer), mandoli-ner, violiner, stundom av violoncell och kon-trabas, men även av något blåsinstr., vanl. flöjt, klarinett, trumpet el. basun samt piano (harmonium). Under de sista 15—20 åren har intresset för körsång (bl. kör, mans- och dam-kör) varit i ständigt stigande och de flesta större församl. inom P. ha numera någon form av körsång. Ett uppmärksammat inslag i rörelsens musikliv är P:s predikantkör med 225 medl. De sista åren ha vidare bildats ett 40-t. hornmusikkårer med tills, omkr. 500 musikanter. Dessa kårer ha sin spec. uppgift förlagd till frilufts-, tält- och ungdomsmöten m. m. I några fall förekomma även orkestrar med den traditionella symfoniork. som mönster. Filadelfiaförsaml. i Sthlm med sina 6 500 medl. (vartill komma ca 5 0O0 barn och ungdomar i dess söndagsskola) är vårt lands största pingstförsaml. och kan anses som en »moderförsamling». Efter E. Ekberg har tenorbarytonen Sven Björk varit församl :s solist och 1950—52 även f. operasångaren B. Forsell. Den sammanlagda sångar- och musikantskaran utgör 1 300 personer, varav 400 på församks utposter i förstäderna. Församl. har 11 strängmusikgrupper, den största med 225 medl. Den bl. kören räknar 180 och manskören 50 medl., hornork. utgöres av 50 och den kombinerade stråk- och blåsork, av 30 musikanter. Vidare finns det damkör, gosskör och mandolinorkes-ter. Stundom anordnar församl. stora sång- 190