- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 4. Oratorium - Öververk /
357-358

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Refräng ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REINER, J. Skrifter: Questiones metricae (diss. 1875), Zur Theorie und Geschichte der byzantini-schen Musik (i VJ 1889), Musikalische Rück-blicke (2 bd; 1900), Johannes Brahms (1897; r1919), Hans von Bülow (1909), Johann Sebastian Bach (fullb. av B. Schrader, 1912; 21921). M. T. Reims [rä:ns], en av Frankrikes äldsta städer (ca 110 800 inv. 1946), förr huvudort i provinsen Champagne, nu i dep. Marne; ärkebiskopssäte. Efter kung Klod-vigs dop 496 blev R. Frankrikes heliga stad, dit nästan alla landets monarker före 1789 års revolution begå vo sig för att krönas, från 1300-t. i Cathédrale de Notre Dame som alltjämt består. Kring katedralen grupperade sig under 1300-t. en mus. École de R., vilken som helhet väl knappast kunde mäta sig med Notre Dame-skolan i Paris men som i varje fall för en tid dominerades av en mycket betydande tonsättare: G. de Machault. Medl. av domkapitlet från 1335, vände han efter sin internat. karriär tillbaka till R., och om än inte vid Karl V:s kröning var det trol. där hans berömda Messe Notre Dame uppfördes ffg. Även för den profana musiken synes atmosfären i R. ha varit mycket gynnsam under medeltiden; därom vittnade fram till 1. världskriget det därunder sönderskjutna Maison de Musiciens, byggt på 1200-t. och prytt med en rad skulpturer av repr. för ménestrel-skrået. I nyare tid har R. hittills icke lyckats göra sig särsk. gällande som musikstad. Dock finns här sedan 1800-t. ett statl. MK och en Grand Théåtre med operaföreställningar. K. R-n Rcin [rahi], Walter, tysk musikpedagog (f. 1893 10/i2), en av de främsta inom landets mus. ungdomsrörelse. R., som stud, vid Akad. für Kirchen- und Schulmusik i Berlin, blev 1930 prof, i musik vid ped. akad. i Kassel, 1932 i Frankfurt a. M. och 1935 vid Hochschule für Musikerziehung i Berlin, där han sedan 1945 verkar som pianopedagog. Han är en av de mest produktiva och betydande tonsättarna av »Gebrauchsmu-sik». — Biogr. av E. Stilz i M 1952 (m. fört, över tr. verk). G. M. Reincken ->Reinken. Reinecke [ra1'-], Carl Heinrich Car-sten, tysk musiker (1824—1910), ledare för Gewandhauskonserterna i Leipzig 1860—95, lärare i piano och komp, vid MK där; dess dir. 1897—1902. — LMA 1875. Hdr vid univ. i Leipzig. Kungl. sachsisk professor. Utbildad av fadern, musikläraren Johann Peter Rudolph R. (1795—1883), bereste R. 1843 som pianist Danmark och Sverige; 1846— 48 hovpianist hos Christian VIII i Khmn. Åren 357 Carl Reinecke. Fritz Reiner. 1851—53 var han lärare vid MK i Köln, därefter bl. a. musikdir. i Barmen. R. åtnjöt anseende som utmärkt Mozartspelare och utbildade flera framstående pianister ss. Kwast, Winding, Joseffy o. a. R. kom att dominera musiklivet i Leipzig under mer än ett kvartsekel. Som tonsättare tillhörde R. en typiskt akademisk riktning med Mendelssohn och Schumann som främsta förebilder. Bland hans talrika verk, präglade av klassisk formgivning och förfinat konstnärskap, märkas operor, där-ibl. König Manfred (Wiesbaden 1867), 3 symf., 4 pianokons., en vl.-kons., en vlc.-kons., en harpkons. o. a. ork.-komp., kammarmusik, kör-och solosångverk, pianostycken, kadenser till bl. a. Mozarts och Beethovens pianokons. m. m. — Skrifter: Zur Wiederbelebung der Mozart-schen Klavierkonzerte (1891), Die Beethoven-schen Klaviersonaten (1897; ®1912; eng. uppl. 1898), Meister der Tonkunst (1903), Aus dem Reich der Töne (1907) o. a. Litt.: J. von Wasielewski, K. R. Ein Künst-lerbild (1893); E. Segnitz, K. R. (1900); M. Steinitzer, Das Leipziger Gewandhaus im neuen Heim unter K. R. (1924); N. Topusov, C. R. Beiträge zu seinem Leben (1943). G. P. Reiner [ra1'-], Fritz, amerikansk dirigent av ungersk börd (f. 1888 10/i2), grundläde sitt rykte som konsertdirigent men har senare även haft stora framgångar inom operafacket. Hdr vid univ. i Pennsylvania 1940 och Pittsburgh 1949. Utbildad vid MA i Budapest, blev R. 1911 operakapellm. där och 1914 hovkapellm. i Dresden. Åren 1922—31 var han dirig. för Cincin-nati Symph. Orch., 1931—40 lärare vid Curtis Inst. of Music i Philadelphia och 1938—48 dirig. för Pittsburgh Symph. Orch.; sedan 1948/49 knuten till Metropolitan. R. har gästdirig. flerstädes i Europa, bl. a. Covent Garden och La Scala (Konsertfören. i Sthlm 1937). H. M-g Reiner [ra1'-], Jacob, tysk tonsättare (omkr. 1560—1606), sångare och körledare i benediktinklostret Weingarten, elev till Lasso. — Motetter av R. ha utg. av O. Dresel 1872 och F. X. Haberl 1876. ■— Litt.: A. Kriessmann, J. R.... (diss. 1927). 358

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free