Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Refräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REINER, J.
Skrifter: Questiones metricae (diss. 1875),
Zur Theorie und Geschichte der
byzantini-schen Musik (i VJ 1889), Musikalische
Rück-blicke (2 bd; 1900), Johannes Brahms (1897;
r1919), Hans von Bülow (1909), Johann
Sebastian Bach (fullb. av B. Schrader, 1912; 21921).
M. T.
Reims [rä:ns], en av Frankrikes äldsta
städer (ca 110 800 inv. 1946), förr
huvudort i provinsen Champagne, nu i dep.
Marne; ärkebiskopssäte. Efter kung
Klod-vigs dop 496 blev R. Frankrikes heliga
stad, dit nästan alla landets monarker
före 1789 års revolution begå vo sig för
att krönas, från 1300-t. i Cathédrale de
Notre Dame som alltjämt består.
Kring katedralen grupperade sig under 1300-t.
en mus. École de R., vilken som helhet väl
knappast kunde mäta sig med Notre
Dame-skolan i Paris men som i varje fall för en tid
dominerades av en mycket betydande
tonsättare: G. de Machault. Medl. av domkapitlet
från 1335, vände han efter sin internat.
karriär tillbaka till R., och om än inte vid Karl
V:s kröning var det trol. där hans berömda
Messe Notre Dame uppfördes ffg.
Även för den profana musiken synes
atmosfären i R. ha varit mycket gynnsam under
medeltiden; därom vittnade fram till 1.
världskriget det därunder sönderskjutna Maison de
Musiciens, byggt på 1200-t. och prytt med en
rad skulpturer av repr. för ménestrel-skrået.
I nyare tid har R. hittills icke lyckats göra
sig särsk. gällande som musikstad. Dock finns
här sedan 1800-t. ett statl. MK och en Grand
Théåtre med operaföreställningar. K. R-n
Rcin [rahi], Walter, tysk
musikpedagog (f. 1893 10/i2), en av de främsta
inom landets mus. ungdomsrörelse.
R., som stud, vid Akad. für Kirchen- und
Schulmusik i Berlin, blev 1930 prof, i musik
vid ped. akad. i Kassel, 1932 i Frankfurt a. M.
och 1935 vid Hochschule für Musikerziehung
i Berlin, där han sedan 1945 verkar som
pianopedagog. Han är en av de mest produktiva
och betydande tonsättarna av
»Gebrauchsmu-sik». — Biogr. av E. Stilz i M 1952 (m. fört,
över tr. verk). G. M.
Reincken ->Reinken.
Reinecke [ra1'-], Carl Heinrich
Car-sten, tysk musiker (1824—1910), ledare
för Gewandhauskonserterna i Leipzig
1860—95, lärare i piano och komp, vid
MK där; dess dir. 1897—1902. — LMA
1875. Hdr vid univ. i Leipzig. Kungl.
sachsisk professor.
Utbildad av fadern, musikläraren Johann
Peter Rudolph R. (1795—1883), bereste R.
1843 som pianist Danmark och Sverige; 1846—
48 hovpianist hos Christian VIII i Khmn. Åren
357
Carl Reinecke.
Fritz Reiner.
1851—53 var han lärare vid MK i Köln,
därefter bl. a. musikdir. i Barmen. R. åtnjöt
anseende som utmärkt Mozartspelare och
utbildade flera framstående pianister ss. Kwast,
Winding, Joseffy o. a. R. kom att dominera
musiklivet i Leipzig under mer än ett
kvartsekel.
Som tonsättare tillhörde R. en typiskt
akademisk riktning med Mendelssohn och
Schumann som främsta förebilder. Bland hans
talrika verk, präglade av klassisk formgivning
och förfinat konstnärskap, märkas operor,
där-ibl. König Manfred (Wiesbaden 1867), 3 symf.,
4 pianokons., en vl.-kons., en vlc.-kons., en
harpkons. o. a. ork.-komp., kammarmusik,
kör-och solosångverk, pianostycken, kadenser till
bl. a. Mozarts och Beethovens pianokons. m. m.
— Skrifter: Zur Wiederbelebung der
Mozart-schen Klavierkonzerte (1891), Die
Beethoven-schen Klaviersonaten (1897; ®1912; eng. uppl.
1898), Meister der Tonkunst (1903), Aus dem
Reich der Töne (1907) o. a.
Litt.: J. von Wasielewski, K. R. Ein
Künst-lerbild (1893); E. Segnitz, K. R. (1900); M.
Steinitzer, Das Leipziger Gewandhaus im neuen
Heim unter K. R. (1924); N. Topusov, C. R.
Beiträge zu seinem Leben (1943). G. P.
Reiner [ra1'-], Fritz, amerikansk
dirigent av ungersk börd (f. 1888 10/i2),
grundläde sitt rykte som konsertdirigent
men har senare även haft stora
framgångar inom operafacket. Hdr vid univ. i
Pennsylvania 1940 och Pittsburgh 1949.
Utbildad vid MA i Budapest, blev R. 1911
operakapellm. där och 1914 hovkapellm. i
Dresden. Åren 1922—31 var han dirig. för
Cincin-nati Symph. Orch., 1931—40 lärare vid Curtis
Inst. of Music i Philadelphia och 1938—48 dirig.
för Pittsburgh Symph. Orch.; sedan 1948/49
knuten till Metropolitan. R. har gästdirig.
flerstädes i Europa, bl. a. Covent Garden och
La Scala (Konsertfören. i Sthlm 1937). H. M-g
Reiner [ra1'-], Jacob, tysk tonsättare
(omkr. 1560—1606), sångare och
körledare i benediktinklostret Weingarten, elev
till Lasso. — Motetter av R. ha utg. av
O. Dresel 1872 och F. X. Haberl 1876. ■—
Litt.: A. Kriessmann, J. R.... (diss. 1927).
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0195.html