STOCKHOLMS AK ÅD. ÖRKEStERFÖRENING körer att framträda i större antal. Särsk. ha kyrkokörerna anförtrotts alltmer krävande uppgifter. Så ha t. ex. i Oscarskyrkan givits motettaftnar 1909—45, i Engelbrektskyrkan olika Bach-verk, särsk. Matteuspassionen (årl. sedan 1923), i Klara kyrka verk av Schütz. Den ökade kyrkomus. aktiviteten har även tagit sig uttryck i orgelkons. Men även en rad andra, fristående el. till olika organisationer knutna, körer bildades; det dröjde dock till in på 1920-t., innan den blandade körsången fick större omfattning. År 1920 gr. ->Stock-holms körförbund. Omkr. 1840 började utländska kringresande musiker framträda på sommarrestauranger i Sthlm, och snart blev bruket med musik som en attraktion allmänt och upplevde sin storhetsperiod under 1800-t:s tre sista decennier, då A. Meissner gav sina redan nämnda kons, i Berns salonger. Restaurangork., som då inte sällan räknade 10—20 man, minskades så småningom — delvis på grund av den s. k. artistskatten från 1907, gällande för utländska musiker — till mindre omfång men fingo en ersättare i biografork. under 1920-t. och de många danskapellen under de följ, årtiondena. Även militärmusiken har utgjort ett markant inslag i Sthlms musikliv, framför allt den populära vaktparaden. Kungl. Svea livgardes musikkår gav kons, under J. Stranensky i Kungsträdgårdens vauxhall redan hösten 1800 och har sedan F. Preumayers tid (1814—49) införlivat en mängd klassiska verk med sin repertoar. Kungl. Göta livgardes musikkår gav sommarkons, på Hasselbacken 1870—1927, och Kungl. Flottans musikkår konserterar på Skansen sedan 1892. Under årtiondena kring sekelskiftet gjorde militärmusikkårerna otvivelaktigt en viktig och värdefull insats för orkestermusikens popularisering. År 1927 reducerades emellertid antalet musikkårer i Sthlm från 9 till 3 (f. n. 4), och bl. a. av denna orsak har militärmusiken sedan dess icke spelat samma roll. Även några av amatörork. i Sthlm ha framträtt offentligt, ss. Sthlms typografiska fören :s ork., gr. 1888, Sthlms spårvägsmäns musikkår, gr. 1906, ->Matteuspojkarnas orkester, KFUM-ork., som verkat i olika repriser: 1888 —99, 1910—25 och sedan 1941, och ->Sthlms akademiska orkesterförening. Många amatörmusiker uppträda också i mindre ensembler av olika slag. De sammanslöto sig 1908 till Sthlms ama-törmusikerförening (->Sthlms musikerförening), s. å. som fackmusikerna bildade Sthlms-avd. av ->-Svenska musikerförbundet. Sthlms stad har sedan sekelskiftet anordnat parkmusik under somrarna, varvid flera av de nämnda ork. och körerna medverkat. Betr, den vid Kungl. Musikaliska akademien bedrivna undervisningen se art. om denna inst. Av övriga musikskolor har abbé Voglers redan nämnts. A. F. Lindblad hade stor framgång med sin 1827 gr. skola, som förestods av I. Hallström 1861—72. Vidare kunna nämnas G. Grundéns pianoinstitut, gr. 1834, Richard An 935 derssons musikskola (->-Andersson, R.), Sthlms musikinst., gr. 1589, Karl Wohlfarts musikskola (->Wohlfart, K.), Sven Kjellströms och Gerda von Sydows sång- och musikinst., gr. 1913, Kerstin Strömbergs musikskola, gr. 1924 och 1929 ombildad till ->Sthlms privata kons., samt -^-Sthlms Borgarskolas musiklinje (sedan 1943). Sthlm har även varit platsen för en rad musikfester, bl. a. 2. och 5. nord, musikfesterna 1897 resp. 1927, 1., 2., 3., 5. och 7. allm. sv. sångarfesterna 1897, 1912, 16, 30 och 46, Sveriges körförb:s allm. sångfester 1925, 27 etc. Jämförande art.: Folkvisedanslaget, Mazerska kvartettsällskapet, Musikaliskt folkbildningsarbete, Musikhistoriska museet, Operaskolan, Oscarsteatern, Sverige. Litt.: P. Vretblad, Konsertlivet i Stockholm under 1700-talet (1918); T. Norlind & E. Tro-bäck, Kungl. hovkapellets historia 1526—1926 (1926); E. Trobäck, Stadsmusiken i Stockholm (i STM 1929); C.-A. Moberg, Från kyrko- och hovmusik till offentlig konsert (1942); T. Norlind, Bilder ur svenska musikens historia ... 2—4 (m. överrubriken Från Tyska kyrkans glansdagar, 1—3, 1944—45). M. T. Stockholms akademiska orkesterförening, gr. 1922, rekryteras ur Sthlms studentkårer och svarar för musiken vid akad. fester vid Sthlms högskolor. Ledare sedan tillkomsten är Oskar Lindberg. — Litt.: Jubileumsskrift (1947). Stockholms allmänna sångförening, manskör gr. av A. Jahnke 1862 och till 1863 kallad Euterpe. S. har givit talrika kons, i Sthlm och landsorten samt turnerat i Baltikum, Finland och Norge; inträdde 1927 i Stockholms sångarförb. Dirigent sedan 1942 är E. Ehnwall. — Litt.: S. Minnesskrift... (1937). A. B. Stockholms arbetaresångförening, manskör gr. 1887, har ofta turnerat i Norge (ffg. 1911) samt i Danmark 1912, Tyskland 1913 och Holland 1949. Första dirigenter under senare år ha varit Axel Nyländer (1910—37), S. Lilja (till 1950; 2. dirigent från 1926) och musikdir. Bengt Eriksson (f. 1909 7/(t) sedan 1950. Ordf, sedan 1898 är fabrikör Paul Magnuson. S. har f. n. (1952) 95 medlemmar. Å. B. Stockholms blåsarkvintett ->Rönne-bäck. Stockholms Borgarskolas musiklinje (Folkliga musikskolan i Stockholm), gr. 1943 med E. Styrenius som föreståndare. S:s uppgift är att främja den folkliga musikkulturen i Sthlm, särsk. genom att bereda ungdomar med begränsade tillgångar möjlighet att under sin fritid förvärva praktisk och teor. musikutbildning; däremot åsyftas ej ut- 936