STOCKMAN Kören, vars urspr. namn var Sthlms student-sångsförbund, har till syfte att »höja och vidmakthålla intresset för en livskraftig och värdig studentsång och att genom sin medverkan vid akad. festligheter stödja Sthlms högskolors intressen». Den aktiva kören, som f. n. (1952) omfattar omkr. 100 sångare, är uppdelad i en större och en mindre kör. Konserter ha regelbundet avhållits 2 ggr årl., varjämte talrika sångarfärder inom och utom landet utgått från S. Kören har sålunda företagit uppmärksammade konsertresor till Norge 1919, 23, 29 och 52, Danmark 1921, 28 och 47, Finland 1933, Island 1936, Tyskland, Österrike, Tjeckoslovakien och Ungern 1934, Schweiz 1947 och USA 1925. Vid de nord, studentsån gar mötena i Sthlm 1924 och 46 stod S. som inbjudare. Som dirigenter ha fungerat C. Gentzel 1905—14, J. örtengren 1915—17 och därefter E. Ralf. Förb:s ordf, är sedan 1948 I. Agge. Som stödorg. bildades 1935 Stockholms studentsångarförbunds vänne r,vars ordf, sedan 1945 är civilingenjör S. Westerberg. Litt.: A. Elgenberg, I västerled under sång-arfanan (1926); Minnesblad vid S:s 25-årsjubi-leum 1905—1930 (1930). G.P. Stockholms sångarförbund, en sammanslutning av manskörer i Sthlm med omgivningar, gr. 1909. Förb., till vars initiativtagare hörde bl. a. C. Johnn, omfattade urspr. 17 körer med 666 sångare; 1951 tillhörde 51 körer om ca 1600 medl. organisationen. Den första konserten avhölls under C. Gentzel 1912 i Sthlm, och 1914 företogs den första sångarfärden utanför landets gränser till Khmn, vilken 1921 följdes av en till Oslo. S. är initiativtagare till den årl. anordnade Sångens dag. Förbundsdirigenter voro urspr. O. Sandberg och E. Åkerberg; sedan 1949 är M. Lidstam 1. och Hilding Asker 2. förbundsdirigent. Ordf, är underståthållare Martin Wahlbäck. G. P. Stockholms sånglärarförening, stiftad 1930 på initiativ av W. Åhlén, som var dess ordf, tills fören. upplöstes 1952. S:s ändamål var att arbeta för sångkulturens höjande i skolorna, bl. a. genom att söka tillgodose dessas behov av sånglitt., undervisningsmaterial m. m.; förmedlade utgivandet av sångsaml. Skolkören och De ungas hymnarium (1935; bägge i fl. uppl.). Fören. anordnade även kurser. Å. B. Stockholms typografiska förenings sångkör, manskör gr. 1846 av A. Jahnke, som var dirigent 1846—55. Av övriga ledare må nämnas J. A. Ahlström 1856—80, E. Åkerberg 1889—95 — sistn. år lämnade denne med de flesta medl. S. för att gr. ->Bellmanskören —, J. Wibergh 1896—1900, C. Gentzel 1904—09, S. Lizell 1912—17 och 1918— 29, G. A. Ericsson 1930—36 samt sedan 1937 Hilding Asker. S. och de typografiska körerna 941 David Stockman. i Hfors, Oslo och Khmn samlas till gemensamma sångarfester i de olika huvudstäderna vart 3. år. Å. B. Stockman, David Georg, operasångare, tenor (1879—1951), en av Sthlms-operans yppersta krafter 1907—42 och en lysande förvaltare av arvet från Arnold-sons och Ödmanns dagar . — Litt. et art. 1918. Hovsångare 1929. Urspr. möbelskulptör tillhörde S. 1900—01 E. Lindens operasällskap och därefter Lutte-manska kvartetten. Efter stud, i Breslau deb. han 1906 med stor framgång på K. teatern i Sthlm som Wilhelm Meister i Mignon, Lyonel i Martha och Fernando i La favorite. Under sina år vid denna scen sjöng han närmare 100-talet ledande partier, främst i den fr. och it. repertoaren. Med röstens lyriska fägring och sällsynta charm förenade S. en ovanlig konstnärlig kultur och nobless i framförandet, som gjorde hans främsta tolkningar till förebildliga prestationer. Dit hörde Faust, Romeo i Romeo och Julia, titelr. i Hoffmanns äventyr, Don José i Carmen, Fra Diavolo, Zephoris i Konung för en dag, George Brown i Vita frun samt Radames i Aida. Att han icke stod främmande för andra stilarter, visade han med Lohengrin, Walther von Stoltzing i Mästersångarna och Parsifal. Bland hans sv. partier märkas främst Sigurd i Arnljot och den för honom skrivna Adils i Adils och Elisiv. Bl. operettroller kunna anföras Pluto i Orfeus i underjorden, Eisenstein i Läderlappen och Pa-ganini. G. P. 942