SUNNEGÅRDH Fil. lic. vid Uppsala univ. 1912 anställdes S. s. å. vid Kungl. bibi, i Sthlm, där han 1930 blev tf. 1. bibliotekarie, ord. 1940—50; bibliotekarie i Kungl. ecklesiastikdep. 1914—41. Han var en av initiativtagarna till Sv. samfundet för musikforskning och var från början med i red.-kommittén för STM, vars huvudred. han var 1935—42. En uppskattad insats har S. även gjort som omdömesgill och estetiskt fint bildad musikanmälare i Stockholms Dagblad 1921—23 och i Stockholms-Tidningen från 1940. — S. är medl. av red. för detta lexikon och medarb. under sign E. S-m. Skrifter (samtl. ingående i STM): Ferdinand Zellbell d. y. och hans opera II giudizio d’Aminta (1919), Bidrag till en Jenny Lindbibliografi (1920), Ny Bellmansmusik (1927), Till kännedomen om Franz Berwalds operaplaner (s. å.), Till Par Bricole-körens historia (1929), F. A. Uttini och Adolf Fredriks italienska operatrupp (1931), Arvid Niklas von Höp-ken och hans komiska opera II bevitore (1936), Ett okänt intermezzo av Rinaldo da Capua (1937), Jacob Niclas Ahlström ... (1939), Franz Berwalds operor (1947), Lars Samuel Lalin. En interiör från den gustavianska operans första år (1950) o. a. — S. var huvudred, för Svenska konstnärer inom teaterns, musikens och filmens värld (1943) och har utg. skrifter och art. inom biblioteksväsendet. S. W. Sundström, Gertrud Inga, operasångerska, sopran (f. 1919 17/«), under sin anställning vid K. teatern i Sthlm 1946—49 högt uppburen dramatisk artist med en imponerande stämma. Efter sångstud. vid MH i Sthlm blev S. operastipendiat 1944 och deb. 1945 som grevinnan i Figaros bröllop. Sitt eg. genombrott fick hon 1946 med den magnifikt gestaltade titelr. i Turandot och vann ytterligare framgångar med Ellen Orford i Peter Grimes, titelr. i Estrella de Soria och Jaroslavna i Furst Igor. Uppburit Christine Nilssons stip. Sundsvall, stapelstad i Medelpad, Väs-ternorrlands län (25 775 inv. 1951), ekonomiskt och kommersiellt centrum i Sveriges största och tätast befolkade träindustridistrikt. Musiklivet i äldre tid synes ej ha varit särsk. livligt. En orgel installerades i stadskyrkan 1730 (J. N. Cahman; ny orgel 1841, 90, 1938 och 52). Från omkr. 1850 omnämnes en aktiv borgerlig musikkultur med mus. soaréer, resande musiker och teatersällskap. Omkr. 1865 gr. två fören., Musikvännerna och Sång- och 1009 musikfören., och från 1880-t. verkar S:s allm. sångfören. Från sekelskiftet skedde en stark expansion i musiklivet. Flera manskörer jämte Norrlands sångarförb. (1897; landets första) bildades; sångfester i S. höllos 1904 och senare (ledande namn: G. Hultquist och K. A. Lagerheim; bland ensemblerna märkes Orfeuskören, ledd av P. österlund). Även den blandade körsången ryckte fram; 1906 gr. på initiativ av Österlund Medelpads allm. körförb. (Sveriges äldsta, omfattande helt län) och 1928 Härnösands stifts kyrkosångsförb. (dirig. J. Hult). S:s kyrkokör gr. omkr. 1900 av A. G. Eriksson (ledare sedan 1928 Hult). Inom orkestermusiken var J. Silbermann till en början den ledande. Den första större kons, gavs 1907, och 1913 gr. S:s orkesterfören. (dirig.: A. J. Wi-strand och, sedan 1930, Hult), som blivit stadens främsta mus. inst. Åren 1921—32 framträdde Filharmoniska sällskapets kör, som samarb. med orkesterfören. Under årtiondena kring sekelskiftet förekom-mo ofta kyrkokons.; betydande organister ha varit A. G. Eriksson (från 1883) och Hult (sedan 1928). Två mus. läroanstalter äro f. n. verksamma i S.: Lampert—Föllingers sång-och musikskola, sedan 1927 förlagd till S. (föreståndare: H. Lampert; omkr. 300 elever), och S:s musikinst., gr. 1946 och lett av Hult m. fl. (omkr. 200 elever), bägge med egen kör och ork. — Konsertlokal: Stadshussalongen. — Även i de närliggande Timrå, Alnö och Nju-runda finnas orkesterföreningar. Litt.: O. Feuk, S:s orkesterförening 1913— 1938... (1938); S. F. Alin, Musiklivet i S. genom tiderna (i STM 1943). I. S. Sunnegårdh, Arne Roland Gottfrid, kapellmästare och sångpedagog (f. 1907 */s)> repetitör vid K. teatern i Sthlm 1936 —45, kormästare och bitr, kapellm. sedan 1951. S. avlade org.-, kantors- och musiklärarex. vid MK i Sthlm (1928, 29 resp. 30) och stud, därefter piano för Boon och Barer, sång för Menzinsky och dirig. i Tyskland och Österrike; kantor i S:t Johannes kyrka i Sthlm sedan 1934, därjämte sånglärare vid MH sedan 1938. År 1942 var han repetitör vid festspelen i Bayreuth; har även framträtt som gästdirigent och lett operaframföranden på K. teatern. S. vistades för stud, i Italien och USA 1947—49; innehade 1948 egen sångstudio i New York. Som ackompanjatör har han turnerat bl. a. i USA med J. Björling, J. Berglund och S. Svanholm. — Har uppburit Christine Nilssons stip. S:s syster, violoncellisten B e r g h e 1 Barbro Margareta S. (f. 1916 23/7), stud, vid MH i Berlin och deb. där 1938; hade s. å. sitt första framträdande i sv. radio. Förutom i sv. landsorten turnéer i Tyskland o. Italien. G. P. 1010