SV AN S J ÖN Gladys Swarthout. Georg Svedenbrant. Olav i Arnljot) och sjöng därefter i barytonrepertoaren till 1936, då han med Radames i Aida övergick till tenorfacket. Med sin stål-glänsande, praktfulla stämma och sin ungdomliga gestaltningskonst har han här blivit den idealiske framställaren av Wagners hjältetenorpartier; spec. hans Siegmund och Sieg-fried i Nibelungens ring framstå som fulländade skapelser. Med stor framgång har han dock även återgivit heroiska partier inom klassisk it., fr. och nyare ty. opera, varvid hans musikalitet och säkra stilkänsla varit honom till stor hjälp. Även som oratoriesångare hai' S. vunnit uppskattning. Sina utländska gästspel inledde S. 1938 i Wien, München och vid Salzburgfestspelen; 1942 sjöng han bl. a. på La Scala. I Amerika hade han en framgångsrik debut 1946 i Rio de Janeiro som Tristan i Tristan och Isolde, och s. å. vann han en fullständig seger som Siegfried på Metropolitan. — S. har uppburit Christine Nilssons stip. Roller (u. n.): Florestan i Fidelio, titelr. i Tannhäuser och Lohengrin, Walther i Mäster-sångarna, Loge i Rhenguldet, Herodes i Sa-lome, Bacchus i Ariadne på Naxos, Robert Dudley i Drottning Elisabeth, Manrico i Trubaduren, titelr. i Otello, Vasco da Gama i Afrikanskan, Don José i Carmen, Furst And-rej i Chovansjtjina, Vladimir i Furst Igor, titelr. i Peter Grimes, Lars i Domedagsprofeter-na, Lemminkäinen i Prinsessan av Cypern, Erland i Singoalla, Tord i Fredlös o. a. G. P. Svansjön, fr. Le lac de cygnes, balett i 3 akter med prolog. Scenario av V. P. Begitjev och V. Geltzer, musik av P. Tjajkovskij. I koreografi av J. Reisinger uppförd ffg. 1877 i Moskva. Baletten hade då föga framgång, men när den 1895 togs upp på Mariinskij-teatern, Petersburg, i koreografi av M. Petipa och L. Ivanov (och med Pierina Legnani i den centrala dubbelrollen) blev den däremot en stor succé, och det är denna version som förblivit den mönstergilla för alla senare instuderingar. I Sthlm uppförd ffg. 1942 i iscensättning av G. Gé; Hfors 1922; Khmn 1938. K. R-n Swaro'wsky, Ha n s, österrikisk dirigent (f. 1899 18/ø), intendent och musikchef vid operan i Graz 1947—49, nu ledare för kapellmästarklassen vid MA i Wien. S. har stud, för bl. a. Schönberg, varit tea-terkapellm. i olika ty. städer, bl. a. vid Staatsoper i Berlin, vidare lett Wiener Sinfoniker och varit kapellm. vid festspelen i Salzburg. Utg. Glucks Alceste, Orfeo och Iphigenie en Tauride samt övers, operalibretti. G. M. Swarthout [soå:'tha°t], Gladys, amerikansk operasångerska, mezzosopran (f. 1904 25/ia), sedan 1929 knuten till Metropolitan. Utbildad vid Bush Cons. of Music i Chicago deb. S. 1922 som konsertsångerska i Detroit och hade 1924 sitt första operaframträdande i Chicago, vid vars Civic Opera hon var eng. 1924—25. Hon tillhörde därefter Ravinia Opera Co. 1927—29 och hade sistn. år sin Metropoli-tandebut som Den blinda i La Gioconda. Bland hennes rolltolkningar har särsk. Carmen uppmärksammats. S. har ofta framträtt vid konserter och medv. i filmer. — G. 2. ggn 1932 m. den amer. barytonsångaren Frank C h a p-man (f. 1900 19/3). G.P. Svea sångförening ->Chicago Swedish Glee Club. Sved, Alexander, amerikansk operasångare, baryton, av ungersk börd (f. 190 8 28/s), framträdde på Metropolitan ffg. 1940. Efter stud, i Budapest och München deb. S. som greve Luna i Trubaduren på operan i Budapest, som han tillhörde 1928—32, och sjöng därefter på ledande scener i Europa och USA. Sin amer. debut hade S. 1940, då han framträdde som Rigoletto i Chicago. Han har även medv. vid festspelen i Salzburg, Bayreuth och Florens. G. P. Swedberg-Hylander, Margareta (G r e-ta), pianist (f. 1903 13/io), verksam som pianopedagog i Gbg. S. stud, för fadern, org. Sigurd S., samt för K. Bäck och har sedan 1930 konserterat, bl. a. med ork., i Sverige, Finland samt i radio. S vedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm, tonsättare och musikpedagog (1843—1904), K. Musikaliska akad:s sekr. 1876—1901 och lärare i musikhistoria vid MK i Sthlm 1877—1903; dess dir. från 1901. — LMA 1876. Efter stud, vid Uppsala univ. (fil. dr och docent i litteraturhistoria där 1872) företog S. 1873—76 studieresor på kontinenten och till England, varunder han i Berlin stud. komp, för Kiel. S. togs i stor utsträckning i anspråk för organisatoriska uppdrag; var från 1878 sekr. i Mus. konstfören. och från 1881 ordf, i den av honom och L. Norman gr. Musikfören. i Sthlm. Som tonsättare följde S. i huvudsak den Mendelssohn-Schumannska romantiken 1019 1020