SVENSKA MIS SI O N S F Ö R B :S S Å N G A R F ö R B U N D dersten (1920 resp. 29). Denna sångbok har sedan dess varit i bruk; omarb. och utökad uppl. under namn Sånger och psalmer (1951) användes fr. o. m. 1952. Jämte samfundssång-boken har för unison sång begagnats bl. a. Evangeliska sånger och i samråd med andra frikyrkoorg. Ungdomssånger, Svensk söndags-skolsångbok och Gemenskap. Körerna hämtade till att börja med sin repertoar ur t. ex. A. L. Skoogs Valda körsånger och Wennerbergs Davids psalmer men fingo genom Hymnarium (1913; red. av C. Bohlin) och Blandade kören och Körkompositioner (utg. 1921 av J. O. Lindberg och A. Södersten) värdefulla samlingsverk, som än i dag flitigt användas. Många körer ha också framfört komp, ur den mera krävande kyrkomus. repertoaren, ss. kantater av Buxtehude, Bach, Tunder, Roman och oratorier av Handel, Haydn m. fl. Sedan körverksamheten inom SMF 1926 fått sin fasta organisation i Svenska missionsförbundets sångarförb. erhöllo snart körerna ett eget tidningsorgan, Sångarbla-d e t, vars notbil. sedan försett dem med en rikhaltig repertoar, till stor del framsprungen ur SMF:s egna led. Bland tonsättare inom SMF, som med större, cykliska verk berikat den frikyrkliga musiklitt., märkas A. Södersten, H. Hedlund, C.-E. Nordström, K. Wärn-ström, S. E. Bäck, S.-E. Johansson och G. Södersten. En rad goda vokalister och instrumentalister ha gjort uppskattade insatser inom SMF:s musikliv. Som solosångare ha J. A. Hultman, G. Petersén och I. Ekrud besökt församl. landet runt. I avsikt att höja förståelsen för den högre musiken har G. Södersten varit anlitad som pianist och föredragshållare över hela Sverige. Intresset för instr.-musik har också varit starkt stigande de senaste decennierna. Hornmusikkårer, kammarork. och musikkapell finnas numera ganska allmänt. Kursverksamheten i musik har intensifierats med åren. På 1920- och 30-t. verkade i detta avseende mera på eget initiativ J. O. Lindberg, H. Sanner och G. Petersén, men 1939 inrättade SMF en musikkonsulentbefattning, som innehafts av E. Arndal (1939—48) och G. Ohlin (från 1949), vilka gjort utmärkta insatser för att höja den mus. smaken. De olika sång- och musiksammanslutningarna äro nu i regel inrättade som musikcirklar, som genom Frikyrkliga studie-förb. åtnjuta statsbidrag. Vid SMF:s teol. sem. för utbildande av predikanter och missionärer ha alltid sången och musiken haft en framträdande plats i under -visningsplanen. Som musiklärare ha fungerat C. Bohlin (1890—1908), A. Södersten (1908—44) och N. Olofsson (1944—51). Från SMF:s förlag ha förutom tidigare nämnda samlingsverk utg. bl. a. barnsånger (Barnkören och ser. Lek och allvar), sträng -musiksånger (ser. Låt oss sjunga), arr. för kör och ork. (När väckelsen kom), solosånger m. m. På märket Sirius har ett flertal gram- mofoninsp. företagits med bl. a. SMF:s predikantkör, Immanuelskyrkans kör och kammar -ork. och Missionsskolans manskör. G. S. Svenska missionsförbundets sångarför-bund, SMS, är en rikssammanslutning för den kristna sången, bildad 1926, f. n. (1952) omfattande 26 länsförb. och 350 körer med sammanlagt 7 800 sångare tillhörande SMF. Organisatoriskt fristående från samfundet, ledes SMS av ett ombudsmöte, bestående av delegater från länsförb. Ombudsmöte anordnas vartannat år och utser styrelse och tre dirigenter. Ss. förbundsorgan utges Sångarbladet. De körer, som funnos inom SMF redan under de första decennierna av samfundets historia, arbetade mera sporadiskt och utan fast organisation. Först in på 1900-t. tog det verkliga organisationsarbetet sin början. De äldsta läns- el. distriktsförb. finnas i Medelpad (gr. 1905), Gästrikland (1908), Värmland (1911), Västkusten (1913) och Dalarna (1914). Det nya seklets andra årtionde medförde 11 nya distriktsorg., vartill på 1920-t. tillkommo 8 och senare ytterligare 5. Tanken på att bilda ett rikssångarförb. hade väckts av Värmlands kristliga sångarförb. redan år 1919, men ledde då inte till resultat. Först sju år senare bildades SMS av nio länsförb. Då det konstituerande sammanträdet hölls året därpå, hade ytterligare 9 förbund anslutit sig för att inom kort följas av de övriga 8. Därtill kommo senare det 1937 gr. Värmlands-Dalslands kristliga manskörförb. samt SMF:s predikantkör. Som SMS:s förste ordf, och framgångsrike organisatör verkade B. Nyström, varjämte en betydande insats gjordes av 1. förbundsdirigenten A. Södersten (1927—44); den senare efterträddes 1945 av C.-E. Nordström. SMS har haft 3 stora sångarmöten i Sthlm, 1928, 38 och 46, då SMS firade sin 20-åriga tillvaro med en sångarfest. Vid dessa ha samlats upp till 3 200 sångare från hela landet. Av körer med erkänd mus. ambition må nämnas Immanuelskyrkans kör, Sthlm, och missionskyrkokörerna i Norrköping, Borås, Uppsala, Västerås, Karlstad och Karlskoga. SMF:s predikantkör har gjort uppskattade sångarfärder över hela landet samt till Norge, Finland, Danmark och Tyskland. Vid sidan av körarbetet har förbundsorganet Sångarbladet varit det främsta medlet för sammanhållningen och utvecklingen inom SMS. Tidn. startades 1928, och red. ha varit G. Petersén (1928—29), B. Nyström (1929 —48) och V. H. Sanner (sedan 1948). Dess notbil. ha givit körerna en repertoar på över 600 sånger för bl. kör, manskör och damkör. G. S. Svenska musikerförbundet, en fack-fören. av sv. yrkesmusiker, gr. i Sthlm 1907. År 1944 öppnades förb. för all per 1035 1036