SÖNNICHSEN Södling, Carl Erik, musikskriftställare (1819—84), en av pioniärerna inom den sv. folkmusikforskningen. AssMA 1857. S. tjänstgjorde efter ex. i Stockholm i olika omgångar som gymnastik-, tecknings- och musiklärare i Västervik; 1850—58 verksam i Bue-nos Aires som org. och sånglärare. Han arbetade för en förbättring av musiklärarnas ställning och stud. 1865 på statens bekostnad skol-sång i Tyskland och Frankrike. S:s största intresse gällde dock den sv. folkmusiken. Han upptecknade själv talrika melodier och förvärvade en förnämlig saml. folkinstr., varav delar hamnat i Nord, museet och Gbgs museum. Hans av en yverboren patriotism färgade, långt hunna förarbeten till en den sv. folkmusikens historia (m. musikbil.) finnas i MA:s och i Musikhist. museets i Sthlm bibi. Skrifter: Handbok för varande eller blifvan-de organister och klockare (1846), En- och tvästämmiga folkvisor för skolor (1849), Tono-logi (1859), Nytt system för piano-undervisning (1860), Svenska folkets choralmelodier ... (1878); publ. 2 saml. indianska sång- och dans-mel. från Sydamerika (1860); utg. Musikalisk kyrkotidning 1847—50. — Litt.: Föredragsrefe-rat i Förr och nu (1872); biogr. i SM 1898. S. W. Söhrling, Wilhelm, musiker (1822— 1901), far till Vilhelmina Strandberg, från 1847 verksam i Visby som musiklärare vid lärov. och seminariet, org. vid domkyrkan, dirigent vid Mus. sällskapet och Allm. sången. — AssMA 1853. LMA 1864. Litt. et art. 1886. S., som 1841 avlade musikdir.-ex. vid MK i Sthlm, var på 1840-t. teatermusiker i huvudstaden, komp, operetten Pröfningen (Visby 1853), ork.- och kammarmusik, sånger m. m. — Litt.: B. Anrep-Nordin, Musikaliska sällskapet i Visby 1815—1915 (1916); Minnen av en musiker (självbiogr. anteckningar, utg. av A. Lindström i Musikern 1938). I. S. Söhrling, Wilhelmina, ^-Strandberg. Sölvguttene, norsk gosskör, gr. 1940 i Oslo. Kören, som konserterat över hela Norge, i Danmark (1946 och 52) och Tyskland (1952), har omkr. 100 medl., bland vilka 40 gossar och 15 vuxna bilda en konsertkör. Den har egen sångskola och utger sedan 1949 Medlemsbladet. Dirig. alltsedan början Torstein Grythe. Ö. G. Sömme, Johanne Margarethe, norsk-amerikansk pianist (1892—1932), känd som Mozarttolkare. S. stud, för Dohnånyi, deb. 1912 och konser-terade i hemlandet, runt om i Europa och i USA; bosatte sig i New York 1921. — S. var g. m. den rysk-amerikanske violinisten och pianisten Paul Stassevitj (f. 1894 5/g), som efter turnéer i Ryssland och Skandinavien 1916—19 varit verksam i USA. — Amer. medb. 1923. H. K. Bernhard Sönnerstedt. Sönnerstedt, Sigfrid August Bernhard, operasångare, bas (f. 1911 26/7), en av Sveriges prominentaste yngre sångartister. Urspr. elev av K. Nygren-Kloster stud. S. för bl. a. J. Forsell, J. Hislop och Julia Claus-sen vid MK och Operaskolan i Sthlm samt senare för Dagmar Gustafson där och G. de Luca i Milano (1947). Är 1940 deb. han på K. teatern i Sthlm som Furst Gremin i Eugen Onegin och väckte genast uppmärksamhet genom sin granna, välskolade stämma och sitt smakfulla föredrag; stipendiat där 1942—43. Sin operaverksamhet har S. därefter fortsatt i Gbg, Malmö och med Riksteatern, varvid han bl. a. framträtt som Figaro i Figaros bröllop, Lepo-rello i Don Juan, Filip i Don Carlos, Mefisto-feles i Faust, de tre baspartierna i Hoffmanns äventyr, Escamillo i Carmen och Porgy i Porgy och Bess. Under senare år har S. i allt större utsträckning ägnat sig åt romanssång, sedan han tidigare, bl. a. genom grundlig skolning under M. Wöldike, lärt sig behärska den stora orato-rierepertoaren. Genom sin säkra stilkänsla och fördjupade inlevelse har S. på romansens område kommit att intaga en särställning, varvid icke minst hans sångcykelaftnar i radio och annorstädes framstått som märkliga inslag i konsertlivet. S. har även sjungit på kontinenten och i England (1949, 50). Talrika grammofoninspelningar. — Uppburit Christine Nilssons stip. G. P. Sönnichsen, Sören Jörgensen, dansk musikhandlare (1765—1826), öppnade 1783 1105 1106