THUNER trol. elev till Burchardt och hovkapellm. från 1600; utgav till kungens gudstjänstordning för hovet (1602) en nu förkommen psalmbok, sannolikt en transkr. av Lobwassers psaltare. Thorvaldsen, balett av H. Lander med musik av J. Hye-Knudsen. Uppförd ffg.: Khmn 1938; Sthlm s. å. Baletten, som bygger på ett uppslag av Kjeld Abell, tillkom för att fira 100-årsdagen av Bertel Thorvaldsens utnämning till heders-medb. i Khmn efter återkomsten från Rom. Efter nyinstudering och vissa koreogr. ändringar av Lander själv uppförd ffg.: Khmn 1947. Sv. Kr.-J. Tlioschlag, Friedrich Wilhelm, norsk musiker av tysk börd (1813—85), blev 1834 stadsmusicus i Arendal, där han gr. ett musikförlag och -lånebibl., vars notbestånd finns i Oslo univ.-bibl. Utgav Musikalsk Söndagsblad samt skrev liksom döttrarna Camilla och F e 1 i-c i t i a danser och pianostycken. H- F. Thrane, Wildenrath Christian Carl Boeck, dansk musikhistoriker (1837— 1916), vars produktion, fotad på omfattande arkivstudier och präglad av sunt omdöme och levande framställningskonst, blivit grundläggande för dansk musikhistorieskrivning. Eg. jurist, 1878 justitiesekr. i högsta domstolen i Khmn, stud. T. musik för J. C. Ge-bauer och E. Helsted och var från 1869 musik- och teaterkrönikör i Illustreret Tidende. — Skrifter: Danske Komponister, fire Skildringer (1875; om Weyse, Kuhlau, Hartmann och Gade), Rossini og Operaen (1885), Caeci-liaforeningen og dens Stifter (1901), Fr a Hof-violonernes Tid (1908; T:s huvudverk), Weyses Minde (1916) m. fl. Er~l Thrane, Waldemar, norsk tonsättare (1790—1828), främst känd för sångspelet Fjeldeventyret till text av H. A. Bjerregaard (1825), ett nationellt musikverk, ffg. präglat av norsk folkton; särsk. välfunnen är Aagots Fj eldsang. T. stud, för Groth i Oslo, violin för C. Schall i Khmn och Baillot i Paris, där han även stud, teori för Reicha och Habeneck. Han övertog 1817 ledarskapet för Det musikalske Ly-ceum i Oslo och var samtidigt ork.-dirig. i Det musikalske Selskab, 1828 även i Christi-ania offentlige Theater. T. var en god violinist och dirig. och gav konserter, delvis med egna verk, i Oslo, Trondheim samt Sthlm (1819).— Skrev u. n. verk sångspelet Vektereventyret, scenmusik till Clara (Bjerregaard); Ouverture och Finale för ork.; pianostycken, bl. a. en 1177 4-händig marsch (1826) m. m. — Litt.: Art. i Nord. Musik-Tidende (1888) och Sangertid-ende (1899); H. A. Bjerregaard. Fjeldeventyret (1948; utg. av ö. Anker). T:s far, justitierådet Paul T. (1753—1830), var en känd musikälskare i dåtidens Oslo, som gav privatkonserter, var musikdir. för Det dramatiske Selskab och från 1813 även för Det musikalske Lyceum. Bland hans övriga barn må nämnas Johannes T., som var en god violinist, pianisten L o v i s e T. samt flöjtisten David T. (1780—1832), vars son, politikern M a r c u s T. (1817—90) skrev text och delvis musik till flera sångspel, bl. a. Holden el. Norsk Synode Opera, som uppf. i Chicago. H. K. Thrymskviden, balett av Aug. Bour-nonville med musik av J. P. E. Hartmann. Uppförd ffg.: Khmn 1868. Baletten, som bygger på ett tema ur Eddan, hade en utomordentlig framgång. Som inledning gavs H. P. Holsts förspel Nornerne, som skrevs för detta ändamål men senare gått förlorat. Sv. Kr.-J. Thuille [toila], L u d w i g Wilhelm Andreas Maria, tysk tonsättare och musikpedagog (1861—1907), en av ledarna för den s. k. ->Münchenskolan, från 1883 verksam som ansedd lärare i piano och musikteori vid MA i München; prof. 1890. T., som utbildats av bl. a. Rheinberger vid nämnda akad., blev mycket känd för sin tills, m. R. Louis utg. Harmonielehre (1907; 1O1933 rev. av W. Courvoisier), vari Riemanns funk-tionslära tillämpas men ej dennes duala klangsystem. Även som tonsättare skattades T. högt av samtiden; bland hans harmoniskt färgrika och melodiskt smakfulla komp, märkas operan Lobetanz (Karlsruhe 1898), symf. F (1885 —86), Sinfonischer Festmarsch op. 38 o. a. ork.-verk, kammarmusik, däribl. en pianosext. op. 6 (1890), körverk, sånger och pianostycken. — Litt.: F. Munter, L. T. (1922); C. Neumann, Die Harmonik der Münchener Schule um 1900 (1939). A. L-ll Thulé, Anders, orgelbyggare (1813 —72), från 1843 verksam i Finland, där han gr. en orgelfabrik i Kangasala. T:s son, Bror Axel T. (1847—1911), utvidgade verkstaden, och dennes son, ingenjören Martti Akseli T., från 1906 Tulenheimo, övertog den i sin tur, sedan han stud, utomlands, bl. a. hos Marcussen & Sön. Han har tills, m. O. Merikanto utg. Urut, niiden ra~ kenne ja hoito (»Orglarna, deras byggnad och vård»; 1910). G. G. Thulin, Anna, ->Oscår. Thuner, Ole Erland, dansk organist och hymnolog (1886—1939), från 1912 org. vid Kristkirken i Khmn och 1927— 39 ledare för Köbenhavns Organist- og Kantorskole. T. utarb. det i flera hän 1178