VÄVA VADMAL Mogens Wöldike. pet, 1930 ombildades med Lindqvist som ledare och 1931 åter anslöts till sällskapet. Ork. leddes 1933—35 av V. Brandt, 1937—44 av B. Blomberg och 1944—49 av H. Winnsjö; ledare från 1950 och tillika musiksällskapets musikledare är A. Noritis. — V. musiksällskap gr. 1945 V. musikskola, vars rektor är I. Andrén och överlärare G. Axén samt W. W. Glaser. Skolan erhåller ett årl. anslag om ca 50 O00 kr. från V. stad och har f. n. ca 1 700 elever och 45 lärare. Bland övriga konserterande ensembler må nämnas Arbetarsångkören (gr. 1911; ledare B. Samuelsson), V. kvartettsångarförb. (gr. 1910; ledare H. Eng), lOGT-kören (gr. 1936; ledare H. Nähr), Missionskyrkans kör (gr. 1897; ledare L. Sundman) och Domkyrkokören (gr. 1905; ledare H. Melin) samt Västmanlands läns bild-ningsförb:s kammarork., sedan 1950 ledd av A. Noritis. — Industrier som ASEA och ab. Svenska Metallverken ha egna orkestrar och körer. I lärov:s bibi, förvaras en betydande saml. vokalmusik från 1500—1600-t.; kat. av W. Molér 1917. Litt.: T. Norlind, Musiken i V. under 1600-t. (i Kult och konst 1907); G. Kallstenius, Musiken vid allm. lärov. i V. före 1850 (i Camenae arosienses 1923); J. Sjögren, V. domkyrkas orgelverk och organister under fem sekler... (i V. stifts julbok 1950); V. stifts organistfören. 1900—1950 (1950). L S. Väva vadmal, en folkdans, som uppfattats som närstående folklekarna. De dansande äro uppställda på 2 led, vilka röra sig mot varandra. Enskilda par figurera, byta plats osv. Trol. är v. en rest av 1700-t:s kontradanser. M. R-g Växeldominant, inom ->funktionsläran använt namn för en ackordfunktion i dubbelt dominantiskt förhållande till viss tonika, dvs. dominantens dominant, t. ex. 1559 d-fiss-a i C-dur el. c-moll (vanl. bet. (D)D el. . Namnet v. har stundom brukats även för andra mellankadentiskt inskjutna dominanter (->Mellankadens); för tydlighetens skull är det dock lämpligare att benämna dessa senare »mellandominanter» och reservera namnet v. för ovann, specialfall. Jfr art. Dominant. En i 1700-t:s och 1800-t:s harmonik ytterst vanlig form av v. är det »förminskade non-ackordet» med växeldominantisk funktion, t. ex. fiss-a-c-ess i C-dur el. c-moll, ev. även med lågaltererad kvint (fiss-ass-c-ess). L B-n Växelton kallas i en flerstämmig sats varje enstaka ton, vilken momentant avlöser en viss ackordton i form av en liten melodisk rörelse, som omedelbart återvänder till ackordtonen. (Betr, vissa specialfall av v. se Cambiata.) I sv. språkbruk användes v. ofta synonymt med återgångston; möjl. torde det emellertid kunna vara praktiskt att särskilja dessa termer genom att ge den senare en snävare betydelse, ->Återgångston. Jfr Genomgångston, Språngton. L B-n Växjö, stifts- och residensstad i Kronobergs län, Småland (20104 inv. 1951), med ålderdomliga traditioner. Biskopssäte på 1100-t. och med stadsprivile-gier från 1342 fick V. under medeltiden sin odling inriktad främst genom ortens egenskap av kyrkligt centrum och lärdomsstad (dom-kyrkoskola från 1300-t.). Kring gymnasiet och trivialskolan utvecklade sig ett musikliv, som ända fram t. o. m. 1700-t. präglade musikutövningen i staden. År 1867 gr. V. musiksällskap, som främst odlade framföranden av körverk; en stimulerande verkan på dess utveckling hade G. Wennerberg, landshövding 1875—88. Sällskapet reorg. 1906 av lärov:s dåv. rektor, O. Josephson (även dess dirig.), varvid en större ork. bildades. Under C. E. Larsén (1908 —28) fortsatte sällskapet, delvis med kommunalt anslag för folkkons, från 1911, till 1924, då arbetet nedlades. Under T. Wall återupptogs verksamheten 1926, en bl. kör bildades, och ledningen anförtroddes Wall (till 1930). Som dirig. ha vidare verkat G. Svensson (1928—43), G. Arnér (1944—45) och B. Ullbrandt (sedan 1945). För musikundervisningen har svarat den 1947 bildade V. musikskola. — Litt.: H. Lindström, Musikliv (i förf:s V. stads historia 1719— 1862; 1942). G.P. Wö'ldike, Mogens, dansk dirigent och organist (f. 1897 5/7), mag. art. vid Khmns univ. 1920, en central gestalt inom dansk kyrkomusik och framstående körledare; org. vid Christiansborgs slottskyrka sedan 1931. — LMA 1950. Efter org.-ex. vid MK i Khmn 1916 och vidare 1560