Y L I O P PI L A S K U N N AN L AULA J AT lång», skall ha diktats 1755 av den eng. fältläkaren Richard S(c)huckburgh och brukats av engelsmännen som smädevisa mot de nordamer. soldaterna under kolonialkrigen. Musiken, som först finnes belagd under titel Y. i J. Airds sångsaml. Selection of Scotch, English, Irish and foreign airs (omkr. 1755), kan möjl. ledas tillbaka till en folklig eng. soldatsång från Cromwells tid. Mel. har flera ggr begagnats som underlag för variationer, ss. av A. Rubin-stein, Vieuxtemps (Caprice burlesque op. 17), D. G. Mason o. a., och finnes även inlagd i Dvofaks 5. symf. op. 95. G. P. Y'lioppilaskunnan La'ulajat (Y. L.), finskspråkig studentmanskör i Hfors, gr. 1882 (off. 1883) på initiativ av P. J. Han-nikainen, varvid ett antal finsktalande sångare utträdde ur -> Akademiska sångföreningen, inom vilken majoriteten var svensktalande. Den nationellt fosterländska idealismen har spelat en central roll i körens verksamhet, men särsk. under H. Klemettis ledning 1898— 1902, 1904—05, 1907—27 kom den att även i konstnärligt avseende inta en framskjuten ställning i Finland och företog även utlandsresor. M. Turunen, ledare sedan 1931, har fört den till triumfer på turnéer i Europa 1935 och USA 1937—38. Y. L. har befrämjat tillväxten av finskspråkig litt. för manskör genom sin publ.-verksamhet och genom att arr. komp.-tävlingar. — Litt.: Y. L:s 10-, 20-, 30-, 40- och 50-årsalbum (fi.; 1893 ff.); Y. L. Euroopassa (»Y. L. i Europa»); Y. L. Amerikassa (»Y. L. i Amerika»). V. H-o Üngör, Osman Zeki, turkisk tonsättare (f. 1880), skapare av den turk, nationalsången Korkma, sönmez; även violinist och dirigent. Youmans [jo/manz], Vincent, amerikansk tonsättare (1898—1946), vars operetter hörde till 1920-t:s mest framgångsrika. Y. var en tid assistent åt V. Herbert, producerade från 1927 egna shows i New York och anställdes 1933 vid filmindustrin i Hollywood. Verk: Operetterna Wildflower (1923), No, no, Nanette (New York 1924; med schlager såsom I want to be happy och Tea for two; även film), Oh, please (1926), Hit the deck (1927; m. schlagern HallelujaM, Through the years (1932) o. a.; filmmusik, bl. a. Flying down to Rio (Flyg med till Rio, 1934), m. fl. Young [jan§], P e r c y Marshall, engelsk musikpedagog och -skriftställare (f. 1912 17/5), Mus. D., har utg. en värdefull Händelbiogr. (1947; m. verkfört. o. bibliogr.), The oratorios of Handel (1949) och art. i ML 1937, 42—44 och 46. G. M. Young [jan§], Lester (Pre s), ameri kansk jazzsaxofonist av negerhärkomst (f. 1909), en av de ledande inom jazzmusiken; hans smeknamn är en förk. av president. Först uppmärksammad i Count Basies ork. 1936—41, har Y. sedan varit »free lancer» med tillfälliga eng. Han anses som den förnämste stilbildaren för den modernaste formen av jazzmusik, den s. k. »cool jazz», karakteriserad av långa melodifraser, spelade med lågmäld intensitet och legitim ton, och han avhåller sig nästan helt från det för jazzen bet. »hot»-vibratot. — Besökte Sthlm 1952. O. H. Young [jan§], Victor, amerikansk tonsättare (f. 1900 8/8), kompositör och dirigent vid Paramount Studios i Hollywood. Y., som stud, vid MK i Warszawa, har bl. a. varit verksam som violinist och knuten till grammofonbolagen Brunswick och Decca i USA. Har skrivit ork.-verk, en stråkkvart., musik till Gulliver’s traveis (Gullivers resor, 1940), Two years before the mast (Två år för om masten, 1946), California (Sverige 1947), Samson and Delilah (Simson och Delila, 1951) o. a. filmer samt Sweet Sue (1928) m. fl. populära schlager. (de) Yradier (Iradier) [iradie'r], S e-b as t i ån, spansk tonsättare (1809—65), kejsarinnan Eugénies i Paris sånglärare. Y. skrev sånger ss. den ännu populära La paloma samt El areglito, använd av Bizet i Carmen som underlag till Habaneran. — Litt.: J. Tiersot, Bizet and Spanish music (iMK1927). Ysaye [izaf], Eugène, belgisk violinist, dirigent och tonsättare (1858— 1931), en av samtidens yppersta violinspelare, lärare vid MK i Bryssel 1886— 97. — LMA 1906. Y., som var son till kapellm. vid Théåtre Royal i Liége Nicolas Y. (d. 1905), stud, vid MK i Liége, för Vieuxtemps, för H. Wie-niawski vid MK i Bryssel samt bedrev kons.-stud. i Paris; konsertm. i B. Bilses ork. i Berlin 1879—82. Han gr. i Bryssel 1895 symfoniork. Société des Concerts Y. och förvärvade högt anseende som dess dirig. Turnerade som violinist — bl. a. tills, m. Anton Rubinstein och R. Pugno — i Europa från 1879 (Sverige ffg. 1885) och i USA (ffg. 1894). Y:s 1886 gr. stråkkvart., vars övriga medl. voro M. Crickboom (2. vl.), Léon van Hout (1864— 1945; va) och Joseph Jacob (vlc.), blev snabbt berömd även i utlandet. Y:s amer. dirigentdebut ägde rum 1918, varefter han ledde Cincinnati May Festivals (till 1920) och Cincinnati Symph. Orch. (1919—22). Tillbaka i Bryssel, dirig. han ånyo sin ork.; kammarmusikkons, tillkommo 1924. Skrev operan Piér li houieu (Liége 1931), vl.-kons:r, kammarmusik, vl.-stycken, 6 solosonater för 1563 1564