ZUMSTEEG Zumsteeg [tso'mjte:k], J o h a n n Rudolf, tysk tonsättare (1760—1802), av största betydelse för utvecklingen av den romantiska operan och den genomkomp, soloballaden. Genom sina sånger influerade han även Schubert. Z. blev 1792 hovkapellm. i Stuttgart. Han. skrev operor och sångspel, däribl. den mu-sikhist. viktiga Die Gei-sterinsel (1780-t.), körer till Schillers Die Räuber, vlc.-kons., 21 kyrkokantater, melodramer och sånger, däribl. 20 ballader, varav flera till barndomsvännen Schillers texter ss. Maria Stuart och Ritter Toggenburg, Goethes Colona och Des Pfarrers Tochter von Taubenhayn. Nytr. av sånger o. ballader utg. av F. Jöde i NMA 82, i saml.-utg. av Schuberts verk (E. von Mandyczewski) och L. Landshoff. Litt.: L. Landshoff, J. R. Z. (1902); A. Sand-berger, Ausgewählte Aufsätze... 1 (1921); F. Szmymichowski, Z. als Komponist von Balladen und Monodien (diss. 1932). G.P. von Zur Mühlen, R a i m o n d [-tsor my:'-], tysk sångare, tenor (1854—1931), en av sin samtids mest anlitade sånglärare, 1905—25 verksam i London. Utbildad av bl. a. MH i Berlin och Stock-hausen i Frankfurt a. M. vann von Z. högt anseende som konsertsångare (Schubert och Schumann) såväl i Tyskland som i England. Zuth [tsort], Josef, österrikisk gitarrist (1879—1932), pedagog och utg. av gitarrlitteratur. Efter musikstudier i Karlsbad och Wien (G. Adler m. fl.) blev Z. dr phil. 1919 på diss. Simon Molitor und die Wiener Gitarristik; s. å. lärare i gitarr- och lutmusik och från 1925 docent. Från 1921 utgav han Zeitschrift für die Gitarre (från 1927 med tit. Musik im Haus). Åren 1926—28 utkom hans värdefulla lexikaliska Handbuch der Laute und Gitarre. Utgav utom andra skr. rörande gitarren gitarrskolor och -kompositioner. ' Å. L~y Zweers [zve:rs], Bernard, holländsk tonsättare (1854—1924), en av förkämparna för en nationell holl. tonkonst som motvikt mot det då förhärskande ty. inflytandet. Z. var elev av MK i Amsterdam och av Ja-dassohn i Leipzig; blev 1895 lärare vid nämnda kons. Inspirerad av patriotiska stämningar skrev Z. 1890 symf. nr 3 »Till mitt fosterland» och 1894 musik till J. van den Vondels drama Geijsbreght van Aemstel. F. ö. märkas ork.- 1587 verk, körverk och sånger. — Litt.: Art. av H. Rutters i Mens en melodie 1949. G. M. Zühtü, I s m a i 1, turkisk tonsättare (1878—1924), den förste mera betydande. Z. var även pianist och pedagog och har bl. a. skrivit 2 symf. och pianostycken. Zymbelstern ->Cymbelstern. Zürich [tsy/-], huvudort i kantonen med samma namn och Schweiz största stad (omkr. 376 000 inv. 1947), jämte Basel kulturell medelpunkt för det ty. Schweiz. Liksom de flesta schw. städer har även Z. haft en utpräglad borgarkultur. Genom Zwing-lis reformation begränsades musikutövningen starkt i stadens kyrkor, varför musikbehovet fick tillgodoses utanför kyrkans ram. Redan på 1600-t. uppstodo sålunda flera musiksällskap. Äldst bland dessa collegia musica var Musikgesellschaft beim Kornhaus (el. ab dem Musiksaal); dess musiksal invigdes 1717. Före 1641 gr. studenter Musikgesellschaft zur Chor-herren, som från 1765 gav stora körkons., samt »musiksällskapet vid ty. skolan». De båda sistn. sammanslogos 1772 till Gesellschaft zur Meh-reren Stadt; 1812 uppgick även »beim Kornhaus» i de övriga, varvid Allgemeine Musikgesellschaft uppstod. Samtidigt inrättades abonnemangskons., vilka från 1867 övertogos av Tonhallegesellschaft. Ledningen av dessa kons, var länge anförtrodd spec. ty. musiker, tills F. Hegar 1865 inledde raden av inhemska dirigenter. Som lokal begagnades 1806—67 Casino (numera domstolsbyggnad); f. n. hållas kons, i den 1895 invigda Tonhalle, vars ork., Ton-halle-Orch., är stadens främsta (ledare V. Andreae). Sedan slutet av 1600-t. utsände dessa sällskap nyårstryck; traditionen fortlever alltjämt inom Allgemeine Musikgesellschaft. Stor livaktighet har sedan H. G. Nägelis dagar utvecklats på körsångens område: bland de ledande org. märkas Sängerverein Harmo -nie (gr. 1841; även egen ork.), Lehrergesang-verein (1891), Männerchor Z. (1826) o. a. För kammarmusiken svarar i våra dagar bl. a. den efter 2. världskriget gr. Züricher Kammertrio (cemb., vl. och va da gamba). Av läroanstalter må nämnas den av F. Hegar 1875 gr. Züricher Musikschule, som 1891 blev MA (nuv. ledare H. Lavater), varjämte univ. (gr. 1832) har lärostol i musikvetenskap (A.-E. Cher-buliez, F. Gysi). Bland saml. kan nämnas Schweizerischer Tonkünstlervereins arkiv. En självständig operascen saknas: operakonsten bereddes plats vid sidan av skådespelet i den 1834 invigda Aktientheater. Efter dess brand 1890 spelas opera på Stadttheater. Av övriga inst. spelar radion en betydande roll i musiklivet. Z. är även bemärkt för årl. festspel. Litt.: L. Stierlin, Die früheren Musik-Gesell-schaften in Z.... (1856); H. Weber, Schilde-rung des Musiklebens in Z. von 1812 an bis zur Mitte unseres Jahrh:s (1874—75); A. Niggli, 1588