Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
delsefulla tillfällen i livet, vid bröllops-, födelse- och
dödsfester. Men hur kunde man bedja när som
helst, var som helst — på gatan? Bön som ett
själens eget livsbehov, som ett personligt umgänge
med en alltid närvarande, osynlig vän och
ledsagare, bön som en min andes tillflykt hos den
starke, levande Anden, som bor överallt, men är mig
närmast i mitt eget inre —■ ja, detta slags bön kände
hon tydligen ej. Nu började också hon, som talat,
att tänka över denna skillnad. En dag kom, då
också hon hade lärt bönens hemlighet och funnit
sin tillflykt och hjälp däri.
Även i Japan har Kongfutsis lära haft ett
bestämmande inflytande på moral och samfundssed. Den
ingick här tidigt förbindelse med vissa drag från
Japans gamla, inhemska religion, shintoismen, och
med buddhistiska tankar. På dessa tre element
uppbyggdes Bushido, riddaremoralen, ordagrant
= »Vandrande riddares vägar». Däri har den
japanska anden fått sitt kanske mest typiska
uttryck. Samuraierna, riddarna, voro en privilegierad
krigarkast och utbildade som norm för sitt
handlande denna moral, som sedan blev tongivande för
hela folket. Från shintoismen, den egna religionen,
lärde man trohet mot överheten, vördnad för
fädernas minne, aktning för föräldrarna. Från
buddhis-men hämtade man lugn förtröstan, tro på ödet,
stilla undergivenhet, förakt för livet, mildhet mot
de svaga.
Den etiska åskådningen tog man från Kongfutsi.
Också för japanerna gällde därför de fem lydnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
