Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Det var första gången jag föll i extas.»1 Det är att
märka, att det är skönhetskänslan, »den
konstnärliga gripenheten», detta lidelsefulla uppgående i
skönhetsintryck, som bli honom övermäktiga, som
utmärker hans första extaser. Han förblir i hela
sitt religiösa liv konstnären, som först upplever, och
blott i andra hand med tanken och meditationen
bearbetar det själsligt intensivt upplevda. Ofta tar
detta också visionens yttre, syn- och hörbara gestalt.
»Han är född konstnär.»
Men icke desto mindre vägrar han
älsklingslär-jungen Naren (Vivekananda) ända tills några dar
före sin död att för honom öppna dörren till
upplevelsen av den högsta extasen, där medvetandet
slocknar, i det själen uppgår i det Absoluta. Ja,
han avvisar till och med med häftighet denna
lärjungens önskan, ty han anser »detta experiment
såsom ett slags vällust förmedlad ädla själar, vilkas
plikt det är att offra sin egen lycka för att tjäna
andra».
Själv lär han genom ett slags inlevelse på ett
konkret sätt känna alla de stora religionerna, som
i tur och ordning gripa hans inre. Han upplever
dessa religioner, muhammedanismens stränga
mo-noteism, Indiens egen mystik, föreningen med
brahman, allvarat, och genom mötet med
kristendomen Kristus själv. Även honom upplever han
rent syn- och hörbart.2
1 Jfr R. Rolland, Ramakrishnas liv, s. 31 ff.
2 Jfr ibid., s. 90 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
