Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
KYRKANS GRUNDLÄGGNING OCH BEFÄSTANDE.
i lätja, seglade ban i handelsärenden till England; han mottoys der
gästvänligt af en kristen prest, utmärkt för lärdom och helig vandel.
Undervisad af denne, lät han döpa sig och blef kristen både i tro
och lefverne. Sedan han återvändt till sin hembygd, förkunnade
han der den rätta tron, hvilken många, vunna af hans tal, antogo.
Helgonsagan förtäljer ock, huru hans ord stadfästes med efterföljande
tecken, En gång, heter det, for Botvid med sina tjenare och andra
ut till en ö för att fiska, men blef af strandegaren förbjuden att
utkasta sina nät, om han ej afstode en fjerdedel af den blifvande
fångsten. Botvid begaf sig då till en honom sjelf tillhörig ö, bad
till Gud och kastade der sedan sina nät ut till drägt. Då han nu
fick ett mycket rikt fiskafänge, lät han hvem som ville deltaga med
sig för intet. Afven den ogine strandegaren fick försöka sin lycka
i Botvids fiskevatten och öfvergick sedan, vunnen af den fromme
mannen, till kristendomen.
Botvid fick en våldsam död. Han bade friköpt en träl af
slavisk börd, hvilken han sedan undervisat i kristendomen, ämnande
sända honom till hans fädernesland igen i den förhoppning, att den
omvände der skulle verka något för evangelii sak. Botvid och hans
landbonde rodde med den friköpte trälen ut till en ö i Södertörns
skärgård, der de hoppades finna det fartyg, som skulle upptaga denne;
men de funno det icke. Trötta af det långsamma roendet mellan
skären, landade de på ön och lade sig ned under ett lummigt träd för
att der hemta hvila. Då de väl insomnat, tog trälen Botvids yxa
och dräpte dem bägge; derpå steg han upp i båten och rymde bort.
Botvids broder byggde på sin ättjord en kyrka, dit han efter
någon tids förlopp lät föra den helige mannens lik. Kyrkan, som
invigdes till Guds och S:t Botvids ära, fick namnet Botkyrka (egentl.
Botvids kyrka). Dagen efter invigningen anstäldes, berättas det,
.
ett högtidligt festtåg (procession), då presterna buro bilder af den
korsfäste frälsaren (krucifixer), vaxljus och rökelse till Botvids graf,
hvilken då öppnades. Hans ben förvarades såsom heliga aflefvor
eller reliker, hvilka man egnade en vidskeplig vördnad. S:t Botvids
helgedag, den 6 oktober, firades andäktigt synnerligen i
Södermanland. Då afsjöngs till den aflidnes minne en latinsk munksång; ctt
stycke deraf lyder i svensk öfversättning sålunda:
Som rosen röd om våren slår
ut från ett taggigt törnes stam,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
