Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG BIRGER OCH HANS BRÖDER.
79
honom, så hjertligt af konungen och drottningen, att han lofvade
snart å nyo besöka dem och då medhafva sin broder. Hertigarne,
ehuru varnade på vägen, foro verkligen åstad och anlände till
Nyköping
Då de kommo in på borggården, helsade dem konungen
kärligen, tog dem i hand och ledsagade dem upp i slottet; der
mottogos de af drottningen, hvilken visade sig så glad, att man aldrig
sett henne så förnöjd. Sedan gick man till bords; på fagra och
söta ord sparades då icke, ej heller på kostlig välfägnad. Åt det
folk, som hertigarne medfört, anvisades härbergen långt bort i staden.
Då hertigarne, förtyngde af vinet, gått till hvila, lät konungen
sent i natten väpna sitt folk, hvilket nu anfördes af en utländing,
emedan svenske riddare vägrade att medverka till det svek, som
påtänktes. Skaran drog, lysande sig med bloss genom de mörka
gemaken och gångarne, upp till hertigarnes sofrum. Hertig
Valdemar rusade yrvaken upp mot de inträngande, men blef snart
öfvermannad; hertig Erik deremot låg stilla, emedan han såg, att
motstånd här tjenade till intet. Nu inträdde konungen svåra vred.
» Minnens I Håtunaleken?» sporde han, »jag minnes honom fullväl.
Men denna leken skall ej blifva eder bättre.» Derpå bundos
hertigarne och kastades halfnakna i slottstornet; det var då i
morgongryningen. Då rofvet efter dem och deras samtidigt fängslade
följesare skiftades, gick konungen uppe i slottssalen och slog i glädje
sina händer till sammans,
vore han förryckt, i det han
utropade: »Gud signe min drottning! Nu har jag Sverige i min hand».
Att konungens glädje var förhastad och straffet nära, visade sig
snart. I harmen öfver konungens stora svek och missgerning reste
sig på många orter svenska folket: lagmannen Birger Persson
anförde upländingarne, Mats Kettilmundsson, förut hertig Eriks
drotset, vestgötarne, och alla tågade de till Nyköping för att befria de
fångne hertigarne och straffa konungen. Förskräckt flydde Birger
ur slottet, men lät dess förinnan tillsluta fångtornet och kasta
nycklarne i strömmen, lemnande så sina bröder att dö af hunger.
Slottet blef af de belägrande intaget och i grund nedbrändt. Birger
flydde först till Gotland, der han uppehöll sig någon tid, sedan till
Danmark, der han, förkrossad af grämelse och sorg, afled.
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
