- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
89

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIGERDÖDEN.
89
Digerdöden.
-
Vid medlet af 1300-talet utbredde sig från Asien öfver nästan
hela Europa en fruktansvärdt härjande pest, hvars verkningar voro
så förfärliga, att i södra Europa omkring två tredjedelar af
befolkningen bortrycktes. En brännande hetta invärtes, bölder, som
uppstego i armhålorna och i ljumsken, samt en häftig blodspottning
hörde till sjukdomens kännemärken. Menniskor och djur angrepos
lika af smittan, men de unga voro synnerligen derför utsatta.
År 1349 kom från London ett fartyg drifvande till staden
Bergen i Norge. Man hade blott lossat litet af laddningen, då allt
folket på skeppet aflidit, och så snart godset blifvit fördt upp i staden,
dog också stadsfolket i stor mängd. Hastigt for sedan smittan
öfver hela Norge. Dödligheten var i Bergen så stor, att på en dag
fördes 80 lik endast till en af kyrkorna derstädes. Sjukdomen
benämndes i Norge mannadöden; på flere andra orter kallades den
med anledning af de svarta fläckar, som visade sig på de smittades
kroppar svarta döden,
Från Norge och från Skåne spred sig smittan till Sverige, der
hon värst rasade under året 1350. Ingen slägt, intet stånd
undslapp förhärjelsen, men bland det lägre och fattigare folket dogo
dock de fleste. Äfven presterna föllo i stor mängd offer för
farsoten, och länder det dem till ära, att de under denna Guds vredes
tid nitiskt fullgjorde sin pligt att besöka de pestsmittade samt efter
förmåga trösta och hjelpa dem. Endast i Vestergötland skola 466
prester blifvit bortryckta, och i Norge måste man taga ynglingar om
18 år till prester, på det ej gudstjensten skulle helt och hållet
upphöra. I Värmlands bergslag återstodo, säges det, af befolkningen
endast en dräng, två pigor och en hustru. I Upland var endast
6 af befolkningen qvar. Med rätta kallades här i Sverige denna
pest digerdöden, det är stora döden.
Många nejder, som förut varit bebyggda, blefvo genom denna
ödeläggelse helt och hållet folktomma och öfverväxtes efter band af
timmerhög furuskog. På ett sådant ställe i Vestergötland, der i en
senare tid bygd bröts af finnar (namnet Finnerödja påminner ännu
derom) hände sig, att en man, som djupt inne i tjocka skogen fälde
några tallar, hvilka växt till samman i ett snår, under dem fick se
en gammal kyrka. Det berättas ock, att en bonde i Elfs härad i
11
6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free