- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
124

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124
UNIONENS FULLBORDAN OCH UPPLÖSNING.
gelse. För syns skull drogs undersökningen ut långt in på aftonen,
hvarefter danska knektar, försedda med svärd och bloss, grepo de
olyckliga och satte dem in i slottstornet. Tidigt följande morgon
var deras dom fäld.
Den 8 november på förmiddagen besattes alla öppna platser
med vakt, och på Stortorget framdrogos kanoner, hvilkas mynningar
vändes mot de förnämsta gatorna. Det hade ock blifvit utropadt,
att ingen borgare finge vid lifsstraff gå ut ur sitt hus, förr än sådant
blefve tillåtet; den tillåtelsen gafs först klockan tolf på dagen. Då
framfördes från slottet under bevakning af knektar och bödlar ett
dystert tåg af lifdömda svenske män. Främst gingo biskoparne
Mattias i Strängnäs och Vincentius i Skara, klädda i sina
ämbetsskrudar, derefter följde 13 verldsliga herrar och slutligen 31 af
Stockholms råd och borgerskap. Sedan de framkommit till Stortorget,
der de uppstäldes inom en spetsgård, framträdde på rådhusets
burspråk en dansk rådsherre och uppmanade den samlade folkhopen att
ej förskräckas öfver hvad som nu skulle ske; ärkebiskop Trolle hade,
sade han, tre resor på sina knän bedt konungen, att all honom
öfvergången orätt skulle straffas; han tillade äfven åtskilliga andra
vrånga och orättfärdiga beskyllningar. Då ropade biskop Vincentius
frimodigt honom under ögonen, att konungen handlat med lögn och
förräderi mot de svenske män och att de nedkallade Guds hämnd
öfver slikt öfvervåld. Desslikes uppfordrade två af de lifdömde
rådmännen svenskarne att ej låta bedraga sig af falska bref och löften
och att nedgöra slikt tyrauni, så snart de mäktade. Nu gaf
Kristian, som från ett af slottsfönstren åskådade uppträdet, tecken till
afrättningen.
Den förste, hvars hufvud föll, var biskop Mattias, och ban
följdes i döden af biskop Vincentius. Den förste af de verldsliga
riksråden, som afrättades, var Erik Abrahamsson Leijonhufvud; sedan
kommo Erik Knutsson (Tre Rosor), Erik Johansson Vase (Gustaf
I:s fader), två bröder till Kristina Gyllenstjerna, Joakim Brahe
(Gustaf I:s svåger) och flere andra adelsmän, tre borgmästare och nästan
alla rådmän i Stockholia m. f. De mördades hufvud uppspikades
på pålar, blott med undantag för biskop Mattias, hvars hufvud
lades mellan hans fötter; kropparne blefvo tre dagar qvarliggande
på torget. Flere borgare blefvo af soldaterna gripne på gatan eller
i sina hus och släpades bort för att afrättas; många mördades i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free