Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFRIELSEKRIGET.
135
Vid nyårstiden 1521 kom Lars Olsson, en krigsman, som
tappert tjent under Sturarne, upp till Mora och gaf närmare besked
om Kristians förehafvande samt berättade, att konungen, som snart
komme att rida sin eriksgata, befalt, att galgar skulle uppresas vid
hvarje länsmansgård. Häpne mumlade då somlige: »Råde Gud, oss
icke ångrar en gång, att vi vedersakade Gustaf Eriksson!» Också
uppmanade dem Lars Olsson allvarligen att kalla honom tillbaka.
Dalkarlarne sände nu genast åstad två raska skidlöpare, som natt och
dag ilade genom skogarne och slutligen funno Gustaf ej långt ifrån
norska gränsen i Lima socken. Han återvände med dem till Mora,
der de kringboende bönderna genast valde honom till sin höfvidsman.
Befrielsekriget.
man.
I början af februari 1521 drog Gustaf ut med några hundra
På »Kopparbergs fala» (Falun) tillfångatog han den danskt
sinnade bergsfogden, bemäktigade sig kronans uppbörd och satte sig
i besittning af åtskilligt tyskt kramgods, deribland flere kostbara tyger,
af hvilka han lät sitt folk göra fanor. Sedan drog han tillbaka
uppåt Dalarne.
1 spetsen för 1500 man kom han igen, och då svuro honom
äfven bergsmännen trohet. Sedan afsände dalkarlarne en skrifvelse
till helsingarne och uppmanade dem att gripa till vapen mot de
danskes öfvervåld; men Gustaf Trolle hade ock till samma landskap
låtit utgå bref, deri han förmanade till trohet mot konung Kristian.
Följden blef, att invånarne voro tvehogse. Gustaf infann sig derfor
sjelf i Helsingland, till hvars församlade allmoge han talade från
ättehögen vid Norrala kungsgård; helsingarne foro ej ännu sinnade
att gifva raskt svar, utan begärde betänketid; derimot trädde
Gestriklands bönder och Gefle borgare utan tvekan på hans sida.
Under tiden vann Gustafs underbefälhafvare i Dalarne Peder
Svensson en seger vid Brunnbäcks färja, som ledde öfver Dalälfven nära
landskapets gräns. En dansk styrka af vid pass 6000 man, anförd
af Beldenacke och Slaghök, hade lägrat sig på ena sidan om älfven;
på den andra sidan infunno siy snart dalkarlarne, föga mindre
manstarka. När de nu voro lägrade mot hvar andra, säges Beldenacke
hafva frågat de hos honom närvarande svenska herrarne, huru många
stridsmän Dalarnes landsända förmådde uppställa; han fick till svar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
