- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
168

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168
GUSTAF VASA OCH HANS VERK.
Hastigt spred sig nu (från 1542) resningen från härad till härad.
Länsmän och fogdar ihjälslogos; herregårdarne sköflades; bönder,
som ej ville sluta sig till resningen, kallades »herrehycklare) och
behandlades som fiender. Gamla prester gjorde allt för att underblåsa
upprorslågan; de uppräckte sina händer i kyrkorna och förbannade
konungen med allt hans kätterska anhang; också föregåfvo de
upproriske sig vilja åter upprätta kristendomen, afskaffa den svenska
messan och bringa allt till sitt gamla skick igen. Dacke delade sitt
folk i särskilda hopar, hvar under sin höfvidsman; han höll sträng
ordning och straffade skoningslöst den, som öfverträdde hans
befallningar.
Hans planer gingo ut på ingenting mindre än att afsätta
konung Gustaf och öfverlemna regeringen å: Svante Sture. Han skref
ock till denne ett bref, deri han sade, att småländingarne börjat
»ledas vid konung Gustafs hårda och stränga regemente, och efter
Svantes fader varit en mild och god regent, så ville de, om sonen
blefve deras höfvidsman, till honom utgöra sin årliga skatt och
utskylder, så vida han ville hålla dem vid lag och rätt och gammal
god sedvänja, såsom hans fader hade gjort». Svante lyssnade dock
ej till dessa anbud, utan förde med sig både bref och brefbärare,
dem han öfverlemnade i konungens händer.
Konungen, uppskrämd af dessa underrättelser, sökte med lena
ord blidka bönderna och förmanade sina fogdar till varsamhet, medan
han med all ifver värfvade krigsfolk, synnerligen i Tyskland. En
skara drog derpå under anförande af Gustaf Olofsson (Stenbock)
från Vestergötland in i Småland och tog en fast ställning på slottet
Bergqvara nära Vexiö. Snart visade sig bondehären, 3000 man
stark, och i spetsen för den Dacke, hvilken dock snart fann, att han
intet kunde företaga mot den fasta, väl försvarade borgen. Men
som äfven de belägrade kände sig hårdt ansatta, afslöts ett
stillestånd på tre månader, hvarefter Gustaf Olofsson med sitt folk
aftågade. Så snart Bergqvara väl blifvit tomt på försvarare,
stormades det genast af bönderna, plundrades och nedbröts.
Samtidigt hade från Östergötland Måns Johansson (Natt och
Dag), okunnig om Gustaf Olofssons aftåg, inbrutit i Småland för
att undsätta denne. Hos honom infunno sig några Smålandsbönder,
hvilka stälde sig mycket ödmjuka, klagade, »att de tagit sig ett stort
oråd före», och bådo, »att herrarne ville hos konungen vända allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free