Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
GUSTAF VASA OCH HANS VERK.
lofvat att söka afhjelpa dessa och andra klagomål, drog sig Dacke
med sitt folk tillbaka in i Småland.
Gustaf var vid denna tid i en högst bekymmersam ställning.
Under det upproret i Småland grep omkring sig med oförminskad
fart och hotade att utbreda sig till Östergötland, omtalades, att
»skogstjufvar) äfven huserade på Tiveden, att i Upland bland
allmogen fäldes hotande ord, att i Rekarne budkaflar kringsändes samt
att äfven i Dalarne bönderna höllo täta sammankomster och fejade
sina vapen. Kejsaren och flere tyska småfurstar började röra på
sig till förmon för den afsatte Kristian, ja, satte sig till och med i
förbindelse med Dacke, hvilken af en bland dessa furstar upphöjdes
till adelsman och af kejsaren erhöll ståtliga löften. Det femåriga
stilleståndet med Lübeck lopp vid denna tid till ända, och från ryska
gränsen kommo budskap om fiendtliga rörelser. Också greps Gustaf
af en så stark oro, att han började misströsta om krona och rike.
„Han tröttnade», skref han, »att längre bångstyras med det oroliga
folket, som ville hvar och en vara sin regent, och att brottas med
så många ovänner och fiender, hvilka dagligen ökades, och han hade
derför beslutit att i Tyskland eller annorstädes köpa sig ett
grefvedöme för att der sätta sig ned i lugn och ro och öfverlemna det
oroliga folket åt sig sjelft. Men krigsöfverstarne, hvilka ännu ej
gåfvo allt förloradt, uppmanade konungen att hålla sig vid godt
mod; till hans glada öfverraskning kommo ock 2000 dalkarlar fullt
utrustade och erbjödo sig att tjena hovom mot upprorsmännen, för
hvilket ändamål deras långvariga rustningar företagits.
Dacke tillbragte julen 1542 på Kronobergs slott; följande året
började bardaleken å nyo. Han gick öfver till Öland, der han
förbjöd bönderna att utgöra skatt till konungen, drog derpå in i Södra
Möre, der han öfverallt sköflade adelns gårdar, och ryckte slutligen
mot Kalmar, hvarifrån ban dock med förlust måste draga sig
tillbaka. Öfver Holaveden började nu stora hopar af bönder inströmma i
Östergötland, der de i skogsbygden fingo godt medhåll. Svante
Sture, som var höfvidsman på Stegeborg, anfölls nu; en häftig strid
hölls, i hvilken herr Svante var nära att blifva omringad och med
möda lyckades slå sig igenom. Mellan Skrukeby och Mjölby stod
derpå en het drabbning. Konungens folk hade delat sig och ryckte
fram i två hopar. Men Dacke, skickligare härförare än de kungliga
fältöfverstarne, angrep med hela sin styrka först den ena hopen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
