Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
GUSTAF VASA OCII HANS VERK.
»man
då rikets tarf det kräfde, sparade han ej på medlen, ej heller skilde
han mellan sitt eget gods och det allmännas. Under Dackefejden
tömdes den fylda skattkammaren; men konungen började genast
efter dess slut lägga upp silfver å nyo. Ett gränskrig med
Ryssland åren 1554-57 vållade åter stora utgifter, likaså kostnaden för
döttrarnas giftermål och Eriks friarefärd till England; men icke dess
mindre voro vid konung Gustafs död fyra hvälfda källare, som (efter
en kamrerares namn) kallades »herr Eskils gemak», fulla med dalrar
och silfvertackor, hvarjämte konungens förrådshus voro fylda med
dyrbara varor.
Uppsättandet af en stående här utgjorde ett af de vigtigaste
föremålen för konungens omsorger. Till det gamla folkuppbådet
ur huse» bar han på grund af vunnen erfarenhet misstro; i
stället värfvade han för reda penningar folk inom landet, men äfven
utländskt, synnerligen tyskt, manskap; den landmakt, som så
underhölls, uppgick till omkring 15,000 man. Utöfvandet af den
personliga värnpligten förbyttes sålunda i erläggandet af penningegärder, och
rikets försvar började i ej ringa mon öfverlemnas åt en aflönad
yrkeshär. Äfven åt sjöförsvaret egnade han liflig uppmärksamhet och gjorde
för det samma mycket. Vid början af hans regering fans, sade han,
vendast en hop skärjebåtar och annat prackeri»; vid hans död egde
riket en ansenlig och väl utrustad flotta.
De fredliga yrkenas förkofran sökte konungen ifrigt befordra.
Särdeles lade han sig vinn om bergsbruket; han upphjelpte
silfvergrufvan i Sala och koppargrufvan i Falun; han nitälskade för
stångjernssmidets införande samt anlade sjelf i flere delar af riket,
synnerligen i Vestmanland, hyttor och hamrar för detta smides
bedrifvande. Från Tyskland inkallade han skickliga smältare och smeder,
hvilkas arbete han sjelf öfvervakade. Så t. ex. skref han en gång
till en af dem: »Vi hafve förnummit, att du aktar taga den
hammarsmedja vid Fällsbro fast stor före och sätta två hamrar i ett hus,
liksom skulle det vara någon domkyrka, såsom mest din sedvana är.
Så må du veta, att vi ingalunda vele, att du bygger så stora
domkyrkor och med så svåra bekostnader, efter det ligger icke så stor
makt uppå, huru godt huset är, först att hammaren är god».
För svenska handelns frigörande från beroendet af
hansestäderna bar han stor omtanke. Med Nederländerna afslöt han tidigt
handelsfördrag, något senare med Frankrike. För att befordra sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
