Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
REFORMATIONSTIDEIIVARFVETS SENARE SKEDE.
Till Stockholm kom nu en dansk härold, hvilken med mycken
pomp och ståt förklarade krig å sin konungs vägnar. Lübeckarne,
hvilkas köpenskap på Narva Erik stört genom kaperier i afsigt att
draga ryska handeln till Reval, skickade äfven ett sändebud till
Stockholm i samma ändamål; men sändebudet fick ej företräde hos
konungen, utan »efter han var afsänd af sin stads borgmästare och
råd och andre speckhökar, så skulle ock borgmästare och råd i
Stockholm honom förhöra och svara».
Fram på sommaren utlopp åter svenska flottan under befäl af
Jakob Bagge och höll mot de förenade danska och lübska flottorna
vid Öland ett skarpt slag, hvilket varade ända tills mörkret åtskilde
de stridande, utan att någon kunde tillegna sig segern. Följande
vår lopp han åter ut, seglande på ett nytt amiralskepp, Makalös
kalladt, hvilket förde 200 kanoner, till största del gjutna af de
under konung Gustafs tid tagna kyrkklockorna. Mellan Gotland och
Öland stod nu ett nytt sjöslag. En storm hade drifvit Bagges flesta
skepp från honom, men han kämpade icke dess mindre modigt en
hel dag och fortsatte striden den följande. Genom någon oförsigtighet
sprang imellertid ett mellan däcken stående krutfat i luften, så att
elden bröt ut på Makalös. Bagge gaf sig då fången och gick om
bord på ett lübskt skepp, under det danskar och lübeckar bestego
Makalös för att plundra; men det ståtliga skeppet sprang med ett
ljudeligt brak sönder och sjönk i djupet med dem, som derpå voro.
Bagge frigafs efter någon tid ur fångenskapen och dog som
ståthållare i Stockholm.
Landkriget bestod i början nästan blott i härjningståg, hvarvid
man gick till väga med stor grymhet och förstörelselust å ömse
sidor. Elfsborg gaf sig frivilligt åt danskarne. En svensk här,
anförd af konung Erik sjelf, drog sköflande in i Halland och började
belägra Halmstad; men då ett rykte kom, att konung Fredrik med
sin här var i antågaude, upphäfde Erik belägringen och reste hem
igen; hans folk spreds åt fere håll, och en afdelning blef af
danskarne slagen. På en annan sida bemäktigade sig svenskarne
Jämtland och Härjedalen samt intogo under anförande af en ung
fransman Trondhjems län i Norge; då slutligen denne anförare blifvit
öfverrumplad och tillfångatagen, lät Erik, för att hämnas denna
motgång, härja och bränna 40 norska kyrksocknar. För att vedergälla
danskarnes härjningar i Vestergötland och Småland, foro de svenske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
