- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
216

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216
REFORMATIONSTIDEHVARFVETS SENARE SKEDE,
På en
flotta af 40 skepp for derefter Karl med en här af
16,000 man öfver till Lifland, der under tiden utbrutit inre
oroligheter, hvilka han hoppades kunna begagna till sin fördel. Men
polska hären, ehuru underlägsen till antal, hade i Chodkiewitz fått en
skicklig anförare. Vid Kerkholm, ej långt från Riga, stod en
afgörande drabbning. Oaktadt svenskarne voro genomvåta och
uttröttade efter en ansträngande marsch, ville Karl, trots sina
underbefälhafvares varningar, genast börja slaget. Genom förstäld flykt lockade
Chodkiewitz svenska hären ned från de höjder, der den intagit en
fördelaktig ställning. Polackarnes tunga, med långa lansar
beväpnade rytteri genom bröt derpå svenska hären, hvars nederlag blef
ohjelpligt. „Våre lupo och läto hacka sig i nacken som en hop
höns, hvarefter de äfven bära märke», skref konungen till rådet.
Midt i hetaste striden blef Karls häst skjuten under honom. En
lifländsk adelsman, Henrik Wrede, sprängde då fram till stället,
hoppade ned från sin häst och förmådde honom att på denna rädda
sitt lif. Wrede blef sjelf genast nedhuggen; mot hans enka och
barn visade Karl på furstligt sätt sin erkänsla. Icke mindre än
9000 svenskar föllo i denna olyckliga strid, och öfver 500
tillfångatogos.
Karl visade sig storsint i motgången. Han uppmanade
ständerna att ej för det lidna nederlagets skull fälla modet, ty det funnes,
sade han, hjelpmedel nog, om svears och götars gamla dygd lefde
i deras hjertan. Ständerna anslogo också nu en ökad bevillning till
kriget, och frälsebref utlofvades för en hvar, som utrustade fullgiltig
karl till häst och fot. Sålunda blef man snart i stånd att sända
en ny här till Lifland. Polackarne hade imellertid ej kunnat
begagna sin seger, emedan Sigismund, kämpande mot inre
oroligheter, varit ur stånd att lemna Chodkiewitz nödigt understöd. Kriget
i Lifland blef derför under de följande åren af mindre betydenhet.
I stället blef Ryssland under en tid den nordiska stridens
hufvudskådeplats. Här hade den gamla tsar-ätten (1598) med Feodors
död nedgått från tronen, hvilken bestegs af en rysk ädling Boris
Gudunow, Feodors svåger; denne lät mörda Demetrius, sista
ättlingen af den gamla tsar-ätten. Men snart uppstod mot honom en
falsk Demetrius, hvilken stälde sig under Polens skydd. Boris dog
plötsligt, och den falske Demetrius kröntes derpå till tsar (1605).
Genom att förvärfva en sådan bundsförvandt och lydfurste hade så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free