- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
218

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218
REFORMATIONSTIDEHVARFVETS SENARE SKEDE.
ock med blott 400 man under mångahanda faror och besvärligheter
anstälde. Vassily blef kort derpå afsatt af ryssarne, hvilka nu ej
ville veta af de löften, han till Sverige gifvit.
Det krig, som hittills förts för Ryssland, blef derför hädanefter
ett krig mot Ryssland. Detta rike var nu genom bristen på stadgad
regering försänkt i vanmakt och oreda. Sedan de la Gardie genom
sträng manstukt vant sitt folk vid punktlighet och lydnad, företog
han belägringen af Käksholm, hvilket efter tappert och långvarigt
motstånd intogs.
Vladislav valdes väl för kort tid till Rysslands tsar, men måste
snart vika ur landet på grund af det hat, som polackarne uppräckt
mot sig.
Karl IX:s inre styrelse.
Karl tvekade ej att med våld bekämpa Sigismunds planer, ej
heller att i blod qväfva den åter uppstigande partiandan; men med
så mycket större tvekan mottog han för sig sjelf den konungsliga
värdigheten och förebar i det längsta sin aktning för andras rätt.
Sigismund erkändes af honom i det längsta, och ännu i Linköpings
riksdagsbeslut framskymtar ett undseende för Vladislavs anspråk.
Sedan återstod hertig Johan, hvars oförverkade rätt Karl, trots
ständernas dom och hertigens egen afsägelse, i sjelfva verket aldrig
misskände. Äfven sedan Karl på riksdagen i Norrköping 1604 antagit
konunganamn, ville han (1606) åter nedlägga sin värdighet till
förmån för hertig Johan. År 1607 firade han med stor prakt sin
kröning, men han erkände dock vid flere tillfällen hertig Johans rätt
till tronföljden; han har ock mot denne uppfylt alla en god
anförvandts pligter. Vördnaden för den lagliga konungamaktens helgd
var hos Karl en genomgående grundsats, hvilken han ock med styrka
uttalat i sina handskrifna anteckningar till Sveriges historia. Men
just derför framgick han också ej på sin bana ett steg utan i
samdrägt med rikets ständer. I tätt på hvar andra följande riksdagar
utkräfde han så strängt dessas samarbete med konungen, att de
sjelfva klagade deröfver.
För framtiden byggde han konungadömet på fasta grundvalar
genom den arfförening, som på riksdagen i Norrköping ingicks.
Tronen förklarades nämligen då ärftlig inom Karls ätt äfven på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free