Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL X GUSTAF.
281
uppstälde sig och började vexla skott med fienden. Artilleriet stod
qvar på flodstranden och bakom det rytteriet. Då mörkret inbrutit,
började svenska kanonerna spela, och från ön hördes hvirflande
trummor och smattrande trumpeter: nu rodde i 3 stora båtar
de enda öfverfartsmedel, som funnos till hands 300 man öfver
till motsatta stranden, der de, kosta hvad det ville, skulle uppehålla
fienden, tills förstärkning hunnit anlända. Litthauerna förvirrades
af bullret och kanonaden, de fruktade att hela brobyggnaden var
färdig, och då de anfölloś af de öfverkomna svenskarne, förlorade de
alldeles fattningen: de öfvergåfvo sitt befästa läger och flydde hals
öfver hufvud, lemnande efter sig fanor, kanoner och tross. Följande
morgon hade hela svenska hären gått öfver och vann i litthauernas
läger ett rikt byte. Några dagar derefter intågade Karl i Warschau.
Men någon tid efter hans aftåg blef denna stad af polackarne
eröfrad och dess kommendant, den tappre Wittenberg, fången.
Slaget vid Warschau. Sedan Karl afslutat förbund med kurfursten
af Brandenburg Fredrik Vilhelm, åt hvilken han utlofvade
sjelfständig besittning af Posen samt tre andra områden i Stora Polen,
förenade han sin här med dennes; båda drogo nu mot Warschau, i hvars
närhet polska hufvudhären, uppgående till mer än 100,000 man,
samlats. Här stod det namnkunniga utredagarsslaget» (18-20 juli 1656).
Karl Gustafs och kurfurstens förenade härar uppgingo till 22,000 man;
polska hären, ehuru genom rymningar ansenligt försvagad, var ändå
åtminstone dubbelt så stor, men i krigsvana och sammanhållning
sin fiende djupt underlägsen. På eftermiddagen den 18 juli hölls,
innan ännu polska hufvudhären hunnit gå öfver Weichsel och
anlända till slagfältet, en häftig strid med litthauerna, hvilka drefvos
inom sina förskansningar, men der försvarade sig och under natten
besköto svenskarne. Ännu i sista stund sökte franska sändebudet
medla fred, men polske konungen svarade, att han nu ämnade gifva
svenskarne till frukost åt sina tatarer och sätta kurfursten in, der
hvarken sol eller måneskiner. Följande morgon kringgick
kurfursten litthauernas förskansningar, öfverrumplade och fördref en
polsk härafdelning samt bemäktigade sig en höjd, på hvilken han
uppstälde sitt artilleri; brandenburgska hären uppstäldes der bakom
längs brynet af en skog. Under tiden stormade konungen med sitt
folk litthauernas förskansningar. Plötsligt anfölls ban bakifrån af
6000 tatarer, som, väpnade med pilbågar och långa spjut, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>