Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL X GUSTAF.
283
sig genom att lösa honom från länspligten för Öst-Preussen och
göra honom till suverän öfver landet, öfvergaf Karl Gustaf kort
efter slaget vid Warschau och drog hem till sitt land igen och slöt
sig snart till Sveriges fiender, sedan äfven Johan Kasimir bekräftat
hans sjelfständiga besittning af Öst-Preussen. Ryssarne inbröto i
Lifland, der de, medan svenska hären var sysselsatt i Polen,
hoppades kunna fatta fast fot. Kejsaren rustade sig för att komma
Polen till hjelp. Holland, som ville förhindra bildandet af ett
svenskt östersjövälde, uppträdde ock fiendtligt. Danmark började
äfven krig i hopp att nu kunna stäcka Sveriges makt och återtaga
de genom freden i Brömsebro förlorade landskapen. På någon
fortsättning af fälttågen i Polen var ej för närvarande att hoppas.
Tåget öfver Bält.
Karl beslöt sig nu raskt för att med hela sin styrka angripa
Danmark. Följande Torstenssons föredöme, bröt ban (1657) genom
Holstein in i Slesvig och Jylland. 10,000 man följde honom.
Danskarne hade lättsinnigt börjat detta krig utan att vara rustade,
i den tro att svenskarne, invecklade i strid på många håll, ej skulle
kunna med någon kraft värja sig mot dem; de funno sig nu bittert
svikna i sin förväntan. Med lätthet eröfrade svenskarne Slesvig och
Jylland; den starka fästningen Fredriksodde (nu Fredericia), danska
fastlandets bålverk, stormades och eröfrades af Karl Gustaf Wrangel
med biträde af Erik Dahlberg.
En sträng vinter rådde i början af året 1658. Karl Gustaf
fattade då den djerfva planen att öfver de tillfrusua Bälten angripa
de danska öarna. Han beslöt sig för att gå öfver Lilla Bält midt
för den lilla holmen Brandsö. Förut lät han Dahlberg noga
undersöka isen och förvissa sig om, att den ingenstädes var söndersågad.
En klar vintermorgon, den 30 jan., tågade svenska hären, 9000 man
stark, ut på isen och anlände just i soluppgången till Brandsö. På
Fyens motliggande strand kunde man härifrån se en dansk här,
som höll på att uppställas i slagordning. Wrangel drog först med
högra flygeln vidare framåt. Ryttarne, som tågade först, stego at
vid den egentliga strömfåran, der isen var svagast, och ledde på
afstånd från hvar andra sina hästar vid handen. Men då de väl
kommit öfver strömfåran), kastade de sig i sadeln och störtade snabbt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
