Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
STORHETSTIDEN.
mannaålderns vanliga mått; hans hår hade vid tinningarne grånat
och öfver hjessan fallit af; men hans blick var nu mer vidtomfattande,
hans omdöme säkrare och hans uppmärksamhet på omständigheternas
kraf större.
Konungens närvaro lifvade sinnena och höjde krafterna hos
folket; stridsmän samlades åter under fanorna, så att redan i början
af följande året ett infall kunde göras i Norge; den gången måste
man dock snart återtåga. Karl, som sedan för det mesta hade sitt
högqvarter i Lund, var der sysselsatt med vidsträckta planer till
återupprättande af rikets makt. Största svårigheten var att anskaffa
nödiga tillgångar: härutinnan fick konungen ett värdefullt biträde af
den holsteinske ministern baron von Görtz, en fyndig och rådklok,
men tillika stolt, oförvägen och hersklysten man, hvilken, utan att
vara svensk undersåte, fick konungens oinskränkta förtroende och
blef hans allrådande minister. Styrelsen sökte lån i utlandet,
utkräfde tvångslån inom riket, lade skatt på öfverflödsvaror och lat
utgifva nödmynt eller »mynttecken» af koppar, hvilka skulle i den
allmänna rörelsen gälla som daler och i framtiden enligt lüfte
inlösas med sådana. Allt lyckades väl i början; men under det
Görtz var borta på en utländsk resa, utgaf konungen på inrådan af
sin omgifning öfver 18 millioner mynttecken, hvilka derigenom
förlorade all kredit hos allmänheten. I denna förlägenhet tillgrepos
nya, ännu våldsammare medel, såsom att regeringen mot mynttecken
tillegnade sig allt redbart mynt och allt omyntadt silfver, som kunde
påträffas, och gjorde flere andra betänkliga ingrepp i den enskildes
eganderätt. Öfver hela landet uppstod ett häftigt missnöje, hvilket
.
dock vände sig mindre mot konungen än mot hans hatade
rådgifvare Görtz.
Rådsherrarne, mot hvilka Karls af Görtz underblåsta missnöje
tydligen gaf sig till känna, hotades med en blifvande räfst. Afsigten
var att upplösa rådet och sedan ställa dess medlemmar, en i sänder,
till ansvar för deras förvaltning under konungens frånvaro. Genom
dessa förehafvanden kom konungen till rådet i ett högst spändt
förhållande; inom de förnäma kretsarne mognade planerna till enväldets
afskaffande och införandet af en ny regeringsform, hvilken i sina
grunddrag redan var uppgjord af Per Ribbing, den gamle
Gyllencreutz och några andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
