Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄRKVÄRDIGA MÄN UNDER DET KAROLINSKA TIDEHVARFVET. 345
hvarigenom blodomloppet i menniskokroppen nöjaktigt förklarades.
I drottning Kristinas närvaro fick Rudbeck (1652) i en offentlig
dissektion framlägga sina anatomiska upptäckter. Den lärda
drottningen, redan förut err beundrarinna af hans musikaliska färdighet,
öfverhopade honom med loford och gaf honom anslag till en
utländsk resa.
Efter återkomsten blef han (1660) professor i medicin vid
universitetet i Upsala. Der anlade han (nära Svartbäcks-tullen) en
botanisk trädgård, kanske den första af detta slag i riket, hvilken
han skänkte åt universitetet. Han föranstaltade om afbildningar af
de inhemska växterna och började utgifva ett lärdt arbete i botaniken.
På hans förslag byggdes ock den första anatomisalen. Som
akademiens rektor genomdref han under åtskilliga stridigheter mycket
till lärosätets gagn och hade dervid ett godt stöd af dess kansler
Magnus Gabriel de la Gardie, hvilken, så länge han egde makten,
var Rudbecks beskyddare.
Men sin förnämsta ryktbarhet vann Rudbeck icke genom sina
medicinska och botaniska förtjenster utan af helt annan anledning.
Sedan århundraden tillbaka hade den mening varit gängse, att de
göter, som störtade det romerska väldet, utgått från Norden och
att dessas förfäder från urminnes tider varit i Sverige boende; så
hade Johannes Magnus uppgjort en svensk konungalängd, som började
med Magog, Jafets son, och med stöd af hvilken Gustaf Vasas
söner Erik och Karl, då de bestego tronen, antogo sina
ordnings-Att bidraga till fosterlandets ära genom att styrka det
svenska väldets uråldriga anor ansågs vid denna tid som ett
berömligt verk, och Rudbeck egnade i öfvermått af fosterländsk stolthet
sitt återstående lif åt en sådan uppgift. Han hade i sin ungdom
läst en af den grekiske tänkaren Platon anförd saga om en ö vid
namn Atlantis, en uråldrig mönsterstat, hvarifrån grekernas gudar
skulle härstammat. Rudbeck åtog sig visa, att detta Atlantis icke
varit något annat än det gamla Sverige. I ett stort arbete med
titeln »Atland eller Manheim», men vanligen kalladt » Atlantikan»,
meddelade han för den lärda verlden sin förmenta upptäckt.
År 1675, just då Sverige inlät sig i en strid, som hotade rikets
sjelfbestånd, började första delen af detta verk tryckas; den utkom
ungefär samtidigt med fredsslutet. Med ungdomlig hänförelse och,
som det tycktes, med öfvertygelsens värme skildrade Rudbeck Sverige,
nummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
