Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
FRIHETSTIDEN.
Med fosterländskt nit, men ej alltid välbetänkt och lyckligt,
sträfvade hattarne att befordra rikets inre förkofran; här, liksom i
sin krigspolitik, gingo de fram med förhastade stormsteg. Föremål
för deras omvårdnad voro i synnerhet fabriksindustrien och
manufakturerna, åt hvilka de frikostigt tilldelade privilegier, statsanslag
och hvarjehanda förmoner; ett manufakturkontor inrättades för att
förvalta de åt fabriksväsendet anslagna medlen och ett jernkontor för
att understödja jernindustrien, hvarjämte näringsidkare på goda vilkor
tingo taga stora lån i riksbanken. För att omöjliggöra all tätian
af utlandets industrialster lades på dem orimligt höga införselafgifter.
Följden blef visserligen, att fabriks- och manufakturinrättningar inom
landet hastigt uppväxte, men de egde sin tillvaro af statsunderstöd,
utvecklade sig på andra näringars, synnerligen jordbrukets, bekostnad
och förde sålunda ett konstladt, onaturligt lif.
Konung Fredriks inflytande på styrelsen, hvilket alltid varit
litet, blef på slutet som godt som intet. Efter ett långvarigt
aftynande afled han 1751. En viss liflighet i sinnet stod hos honom
till sammans med en själslätja, som till slut närmade sig slöhet. I
sina kraftigare år var han en ifrig björnjägare; för öfrigt sysslade
han med småsaker, lefde kräsligt och underhöll osedliga
kärleksförbindelser. Till tronföljarehofvet stod han under sina sista lefnadsår
ofta i spändt förhållande.
men
Adolf Fredrik tillhörde visserligen ett främmande regenthus,
var befryndad med det svenska, enär han på mödernet
härstammade från en syster till Karl X Gustaf. Mild och godsint,
saknade han dock ingalunda envishet och lust att regera. Men han
egde hvarken den arbetskraft eller den beslutsamhet, som kräfdes för
att under så invecklade förhållanden, som de dåvarande, verksamt
ingripa i styrelsen. Hans förståndsgåfvor voroock tämligen
inskränkta och hans vetande knapphändigt. Annorlunda var
förhållandet med hans gemål, Lovisa Ulrika, syster till den berömde
konung Fredrik II af Preussen. I snille var hon sin omgifning
öfverlägsen; de sköna konsterna hade i henne en upplyst
beskyddarinna, och i sitt glänsande hof samlade hon landets vittraste män.
Stolt, hersklysten och djerf, uppgjorde hon ständigt nya planer till
konungamaktens utvidgning och dref, så mycket sig göra lät, sin
svage gemål att uppträda i samma syfte. Men genom sin obetänk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
