Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN 1789.
413
förut varit prester och borgare medgifven. Genom denna
regeringsform, som betog riksdagen initiativ-rätten, blef konungen nästan
enväldig, det gamla »riksens råd» för alltid utplånadt och den
vigtigaste af adelns företrädesrättigheter upphäfd.
Ännu återstod en vigtig fråga, nämligen om riksskulden, hvilken
nu uppgick till den ofantliga summan af 21 millioner rdr.
Konungen uppgaf beloppet för utskottet och fordrade, att detta skulle å
ständernas vägnar besluta deras ansvarighet för summan. Men då
det ej kunde dertill förmås, måste saken hänskjutas till ständerna
sjelfva. Efter åtskilliga tillställningar lyckades man förmå de tre
ofrälse stånden att åtaga sig ansvarigheten för skulden och medgifva
en ny bevillning, som skulle utgå till nästa riksdag. Men adeln
vägrade ihärdigt och kunde länge på intet vis öfvertalas. Konungen
hotade i enskilda samtal, att han, om adeln ej antoge riksgälden,
skulle »kasta sig helt och hållet i de ofrälse ståndens armar»; det
säges ock, att plan varit uppgjord att genom nämnda stånds beslut
uppdraga åt konungen oinskränkt envälde. Adeln biföll slutligen
ansvarigheten för riksskulden, men kunde ej förmås att gå in på
bevillning till nästa riksdag. För att betvinga adeln tillstäldes då
ett sällsamt uppträde.
På aftonen den 26 april samlades genom polismästarens försorg
gesäller och annat löst folk på herbergen och krogar, der de rikligen
undfägnades under natten och påföljande morgon, och man ir billade
dem, att konungens lif vore i fara vid det besök, som han nu
ämnade anställa hos adeln. Följande dagen kallades de fyra stånden
samman, hvart på sitt samlingsrum, och för de ofrälse tillkännagaf
konungen, att han sjelf ämnade återföra adeln till dess skyldighet.
På riddarhuset visste man intet af, förr än plötsligt ett starkt rop
och hurrande hördes på torget der utanför. Konungens vagn visade
sig nu, omgifven af en stor skara rusiga sällar, hvilka, väpnade med
störar och påkar, under larm och oväsen fylde torget. Då konungen
stigit ned, trängde de efter honom upp i riddarhusförstugan och
trappgången samt kunde endast med möda hållas ute från sjelfva
salen. Först då konungen till dem utsände en officer, förmåddes
de att draga sig ned på torget. Han talade nu med förstäld
vänlighet till adeln, öppnade en kort öfverläggning och gjorde till slut
proposition om bevillningens utgörande till nästa riksdag, hvarpå
några svarade med ja, andra med höga nej-rop. Konungen höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
