Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
GUSTAVIANSKA TIDEN.
satte nu sin person i säkerhet och afseglade till Sverige, sedan han
lemnat befälet åt Toll.
Den svenska hären på Rügen syntes ej hafva någon annan
utväg än att gifva sig fången. Men med stor skicklighet lyckades
Toll rädda den samma. I en till Brune utfärdad skrifvelse begärde
han genast en sammankomst med denne och antydde på samma
gång, att han ämnade framställa vigtiga förslag samt att
öfverenskommelsen skulle uppgöras mellan de båda befälhafvarne personligen,
utan att konungens namn, »för vissa orsakers skull», såsom han
skref, deri skulle nämnas. Fransmannen förmodade med anledning
af detta dunkla yttrande, att Gustaf Adolf blifvit satt ur stånd att
regera samt att Sveriges nya styrelse skulle blifva benägen till
vänskap med Frankrike. Toll mottogs med utmärkelse, och en
öfverenskommelse ingicks, enligt hvilken svenska armén tilläts att med alla
sina förnödenheter inskeppa sig och åter afsegla till fäderneslandet.
Toll, som fruktade, att Napoleon skulle ogilla detta fördrag,
påskyndade af alla krafter inskeppningen samt lyckades att återföra
samtliga trupperna, omkring 10,000 man, till Sverige. Också blef
Napoleon så vred öfver denna bändelse, att han afsatte Brune från
befälet, men i den ingångna öfverenskommelsen gjorde han ingen
ändring.
Af fruktan, att Napoleon skulle för sin räkning begagna
Danmarks flotta, företogo engelsmännen 1807 ett lömskt angrepp mot
detta rike; de bombarderade Köpenhamn och bemäktigade sig
nästan hela danska flottan. I förtrytelsen häröfver slöt sig Danmark
på det närmaste till Frankrike och Ryssland samt förklarade, såsom
dessa makters bundsförvandt, krig mot England och Sverige. För
att möta det danska anfallet lät Gustaf Adolf en svensk här under
Toll utrustas i Skåne och annan under Armfelts befäl aftåga
till norska gränsen. Men det var ej nog med Danmark som fiende.
Man måste kämpa äfven mot Frankrike och Ryssland, hvilket
samtidigt anföll. För att kunna möta så starka fiender gjorde man
stora ansträngningar: rikets ordnade härsmakt belopp sig till nära
100,000 man; dessutom uppbådades ett landtvärn, som utgjorde
en betydande del af rikets stridbara ungdom. Men genom de
styrandes villrådighet och tröghet blef största delen af krigsmakten
oanvänd, och landtvärnet led en bedröflig medfart genom svält och
vanskötsel, utan att ens få se någon fiende. Så bragtes Sverige
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
