Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
GUSTAVIANSKA TIDEN.
9
sattes i ett par praktfullt inredda rum, hvilka Gustaf III förut någon
tid bebott. Hans gemål och barn vistades i början på Haga, men
flyttade slutligen äfven till Gripsholm. Den 22 mars intågade vestra
armén under Adlersparre i Stockholm, der den inqvarterade sig för
att, om så behöfdes, försvara och ytterligare betrygga den gjorda
statshvälfningen.
Innan årets slut affördes Gustaf Adolf från riket, dit han ej
mer återvände. Sedan han länge flackat omkring i Europa, bosatte
han sig slutligen i den schweiziska staden S:t Gallen, der han
(1837) afled.
Förlusten af Finland.
Den nya regeringens första sträfvan blef att skaffa fred åt
det utmattade riket. Redan dagen efter Gustaf Adolfs arrestering
afsändes de la Grange för att först till Bernadotte, sedan till
Napoleon sjelf öfverföra underrättelsen om den timade
regementsförândringen och anhålla om den senares bemedling vid fredsslutet med
Ryssland. Bernadotte, hvilken då vistades i Dresden, mottog de la
Grange välvilligt och beviljade på eget ansvar stillestånd; den
franske marskalken talade med stort deltagande om Sverige samt gaf
honom äfven goda råd, huru han skulle skicka sig inför kejsaren.
Napoleon, hos hvilken de la Grange fick företräde i Paris, lyckönskade
i korthet svenskarne till befrielsen från »en narrs öfvervälde». Han
tyckte dock ej om, att Bernadotte beviljat stilleståndet. På någon
bemedling ville han ej ingå. Svenska styrelsen förnyade icke mindre
än sex gånger sin begäran om hans mellankomst för att rädda
Finland eller åtminstone en del deraf. Skriftligen gaf han blott det
tröstlösa svaret: »Vänden er till kejsar Alexander; han är stor och
ädelmodig); åt de sist affärdade sändebuden gaf han icke ens
företräde.
Ryssarne fordrade ej endast Finland tillika med en del af
Vesterbotten utan äfven det till egentliga Sverige hörande Åland,
hvilket af dem blifvit besatt, sedan det lyckats Döbeln att derifrån
öfverföra den nästan inneslutna svenska hären. På ett hotande sätt
begagnade de nu ock sitt i kriget vunna öfvertag; en rysk här
kringgick Bottniska viken, medan en annan, anförd af Kamenski, djerft
gick öfver den tillfrusna Qvarken och besatte Umeå. Den svenske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
