Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
DET NYA STATSSKICKETS TID.
att beveka bönderna gjorde adeln genast från början några eftergifter,
i det den medgaf äfven åt bondeståndet rättigheten att köpa och
besitta säterier samt åtog sig att erlägga mantalspenningar för sig
och sitt folk m. m. Men bönderna, som häraf ej funno sig
tillfredsstälda, vägrade att låta sin talman underskrifva regeringsformen,
innan åtminstone de flesta ståndsprivilegierna blifvit afskaffade. Länge
voro alla försök att förmå dem till eftergifvenhet fruktlösa.
Den nye konungen såg med ängslan den söndring, som genast
vid begynnelsen af det nya sambällsskicket gaf sig till känna mellan
allmogen, som krälde likställighet med rikets öfrige invånare, och
»herremännen», hvilka fasthöllo vid sina forna företrädesrättigheter.
Att ställa sig afgjordt på de förras sida, dertill saknade han både
mod och vilja, helst som nu äfven på grund af rikets brydsamma
ställning enighetens bevarande var af största vigt. Han föregaf sig
derför ämna afstå från kronan, om ej bönderna läte förmå sig att
nedsätta sina fordringar. Adlersparre, hvilken egde deras förtroende,
åtog sig att underhandla med dein och yttrade dervid till konungen:
» Eders majestät skail snart erfara, hurusom detta af illviljan förtalade
bondestånd förtjenar sin konungs hela aktning och välvilja, och huru
det, när så gäller på, oegennyttigt och sig värdigt sätter
fäderneslandets väl framför sitt eget. Efter ifriga underhandlingar, som
pågingo både dag och natt, vann han omsider två af ståndets
hufvudmän och ett antal af dess öfriga medlemmar. Slutligen hölls en
hetsig öfverläggning, hvarunder ståndets talman och sekreterare
instängdes i ett annat rum; flertalet uttalade sig då för bifall till
regeringsformen. Följande dagen (den 29 juni) uppkallades bönderna
till slottet, der konungen med bevekliga ord tilltalade dem och bad,
att de genom snar omröstning måtte låta honom se, om det vore
ståndets allmänna mening eller blott ett verk af några få, att
underskriften vägrades. Flere bönder talade mästerligt, förklarande, att
de vore på alla sidor tryckta af de andra ståndens privilegier och
att hvad de gjort »varit nödens, men ej ilskans verk». Förmådda
af konungens vänlighet, ropade dock flertalet, att deras talman skulle
underskrifva, och gåfvo kraftiga försäkringar om sin trohet.
Konungen, liksom äfven flere af hans omgifning, rördes dervid till tårar;
då han utträdde ur rummet, helsades han med litliga bifallsrop.
Genast derefter bemyndigade bondeståndet sin talman att
underskrifva regeringsformen.
m
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
