Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
DET NYA STATSSKICKETS TID.
lyckades han att afven försäkra sig om Englands och Österrikes
understöd till förvärfvandet af Norge, hvarjämte kejsar Alexander,
som lifligt ogillade Kristian Fredriks tilltag, lofvade sin kraftiga
medverkan. Af underrättelserna om uppresningens utbredning i Norge
förmåddes imellertid Karl Johan att påskynda sin hemresa. Han
intågade (juni 1815) i Stockholm, der han af befolkningen mottogs
med hänförelse. Här sökte han, oväntadt för mången, stämma
konungen och ministrarne till eftergifven het mot Norge, en sak som
dock ingalunda var lätt, helst som man i alla händelser först måste
vädja till vapnen. I sjelfva verket kom det krig, som med detta
rike skulle föras, rätt olägligt, enär det måste gå till största delen
på Sveriges egen bekostnad, men rikets tillgångar voro ganska
knappa. I förkänslan af det, som hända skulle, hade Karl Johan
imellertid under det föregående kriget sökt, så mycket möjligt var,
skona svenska bären, hvarför den ock hade en aktningsbjudande
styrka samt var väl utrustad.
Kriget började både till lands och sjös. Svenska landthären
bröt på flere punkter öfver gränsen in i södra Norge.
Hufrudstyrkan, 20,000 man, under fältmarskalken v. Essen, intågade
söderifrån genom Tistedalen, sedan norrmännen genom skickliga manövrer
nödgats öfvergifva den starka försvarsställningen vid Svinesund.
Samtidigt visade sig ock svenska flottan, på hvilken den gamle
konungen sjelf medföljde såsom öfverbefälhafvare. Norska
skärgårdsflottan, som var förlagd vid Hvalöarna, drog sig genast tillbaka inåt
Kristianiafjorden, hvarefter nämnda öar utan svårighet besattes af
svenskarne.
Medan en stark afdelning af landthären afgick mot
Fredrikstad, bemäktigade sig amiral Puke från sjösidan Kragerö,
hvarifrån staden kuude beskjutas. Nu uppgafs Fredrikstad med
Kongstens fästning, der svenskarne togo 100 kanoner samt betydliga
förråd af vapen och lifsmedel.
Norska bären utgjorde omkring 30,000 man, men var spridd
på flere ställen och fördes icke efter någon klart uppgjord plan.
Hufvudstyrkan var förlagd till närheten af Moss. Här var det Karl
Johans afsigt att med sin här kringgå norrmännen. Svenska flottan
gick derför upp i Kristianiafjorden, hufvudstyrkan till lands närmade
sig söderifrån Moss, och en mindre afdelning, 3,000 man, under
Gahn, hvilken inbrutit från värmländska gränsen, hotade på nordöstra
sidan. Väl blef Gahn i två smådrabbningar (vid Lier och Medskog)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
