Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
DET NYA STATSSKICKETS TID.
odödligheten, skall äfven biskop Tegnér lefva i tacksamt, välsignadt
minne.»
Ehuru frisinnad till sina tänkesätt, slöt sig Tegnér dock icke i
allt till de liberala lärorna. Han ogillade skarpt tidningspressens
öfverdrifter, i synnerhet de hänsynslösa sårande anfallen mot den
| gamle konungen. Han blef derför sjelf på ett bittert sätt angripen,
I
synnerligen af Aftonbladet. Den öfverretning, hvari han derigenom
försattes, torde hafva bidragit till utbrottet af den sinnessjukdom,
hvaraf han under sina sista lefnadsår (från 1840) henısöktes. Han
dog 1846 i Vexiö, der hans grafvård är rest.
Af Sveriges skalder är Tegnér den, hvars rykte gått vidast.
Hans dikter, synnerligen Frithiofs saga, hafva öfversatts på Europas
flesta språk.
Erik Gustaf Geijer.
Som skald, häfdatecknare och tänkare intager Geijer en
hedersplats i den svenska litteraturen. Hans barndomshem var Ransäters
bruk uppe i den värmländska skogsbygden; hans fader, brukspatronen,
var en fryntlig, välvillig man, i hvars hus gammaldags ordning rådde
i förening med ett hurtigt och glädtigt ungdomslif. Barndomshemmet
fostrade sålunda hos Geijer den själshelsa och det handlingskraftiga
väsen, som sedan följde honom lifvet igenom.
Då Geijer blifvit student i Upsala, beslöts inom hans familj,
att han, för att förvärfva större verldsvana, borde taga anställning
som informator i något förnämt hus. Af en slägting anbefaldes han
derför till det bästa hos en hög herre (riksrådet Malte Ramel), men
denne lät i sitt svar förstå, att han vid universitetet förfrågat sig
angående Geijer och dervid funnit, att dennes uppförande mer
vittnade om ungdomens Aygtighet än om stadga. Hela Geijers väsen
kom i uppror, då detta svar visades honom. Han tyckte sig liksom
utpekad för verlden och beslöt afskudda denna oförtänkta
namnkunnighet genom förvärfvandet af en bättre. I sådan afsigt grep
han till pennan och författade äreminnet öfver Sten Sture d. ä.,
hvilket 1803 belönades med Svenska akademiens stora pris. En
sådan utmärkelse skattades på den tiden vida högre än nu, och
Geijer hade med ens fått namn såsom en af landets mest lofvande
författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
