Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En solens son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan hindra mig från att avsegla. Ni har ingen
rätt-tighet att hejda mig för att jag är skyldig er litet
pengar. Och ni kan, ta mig fan, inte hejda mig.
Det kan ni skriva upp i er annotationsbok.»
Uttrycket av smärtsam förvåning i Griefs ansikte
stegrades ännu mera.
»Ni menar att ni ämnar lura mig på de där tolv
hundra, Griffiths?»
»Ungefär så ja, min gosse lilla. Och det tjänar
ingenting till att säga fula ord. Se här kommer
brisen nu. Det är bäst att ni ger er av innan jag
far, för annars seglar jag er kanot i kvav.»
»Ni har verkligen nästan rätt i vad ni säger,
Griffiths. Jag kan inte hejda er.» Grief letade i pungen,
som hängde vid hans revolverbälte, och tog fram
ett tillskrynklat papper som såg helt officiellt ut.
»Men det här kanske kan hejda er. Och det är
något för er annotationsbok. Skriv upp det nu.»
»Vad är det?»
»En häktningsorder från överdomstolen. Det
hjälper er inte att schappa till Nya Hebriderna. Ordern
är giltig var som helst.»
Griffiths tvekade och sväljde, då han hade
slutat granska papperet. Med rynkade ögonbryn
grubblade han på denna nya vändning i situationen.
Sedan såg han upp, och hans ansikte slätades ut och
fick en helt frimodig min.
»Ni var mera slipad än jag trodde, gosse lilla»,
sade han. »Nu har ni mig fast ined hull och hår.
Jag borde ha haft bättre förstånd än att försöka få
bukt med er. Jacobsen sa’ mig att jag inte skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
