Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Djävlarna på Fuatino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad som sedan hände kunde de ej urskilja på en
stund, ty Skallerormens skarpskyttar hade nu fått
lagom skotthåll och underhöllo en ihärdig eld. En
gång då Grief känt luftdraget av ett par kulor
vågade han titta ner. Valetta hade fått däck och
reling bortslitna på babords sida och höll nu på att
få slagsida och sjunka, medan hon drev tillbaka
inåt hamnen. Männen och Huahine-kvinnorna, som
varit gömda i Valettas kajuta och summit bort till
Skallerormen under skydd av skjutningen, klättrade
nu ombord på detta fartyg. Fuatinomännen, som
hade bogserat i livbåten, hade kastat ifrån sig
linan, rott tillbaka genom rännan med ursinnig fart
ocih styrde nu kurs mot den södra stranden.
Från halvöns strand tillkännagåvo smällarna från
fyra bössor att Brown och hans män hade arbetat
sig igenom djungeln till stranden och nu grepo in.
Kulregnet upphörde, och Grief och Mauriri hjälpte
till med sina gevär. Men de kunde ej göra någon
skada, ty männen ombord på Skallerormen sköto
i skydd av ruffarna, medan vind och tidvatten
j i
drevo skonaren längre in. Det syntes inte ett spår
av Valetta, som hade sjunkit på djupt vatten i
kratern.
Två saker gjorde Raoul van Asveld, vilka
bevisade hans skarpsinnighet och kallblodighet och
väckte Griefs beundran. Under Skallerormens
gevärseld tvingade Raoul de flyende Fuatinomännen
att ge sig. På samma gång kommenderade han
hälften av sina banditer ner i Skallerormens livbåt
och skickade dem i land och över halvön för att
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
