Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. En liten uppgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för 60,000 dollars värde ur hans hud. Jag hoppas
att han är hemma.»
»Då hoppas jag det samma», sade Grief med ett
gillande leende. »Ni har väl fått beskrivningen på
hans ö av Bau-Oti?»
»Ja, jag som alla andra. Det ledsamma är att
Bau-Oti inte kan uppge latitud och longitud. Han
säger att de seglade ett långt stycke från
Gilberts-öarna — det är allt vad han vet. Jag undrar vad
som blev av honom.»
»Jag såg honom för ett år sedan på stranden i
Tahiti. Han sa’ att han funderade på att ge sig
ut på en resa till Paumotuöarna. Seså, här ä’ vi
nu, nästan framme. Hyva lodet, Jackie-Jackie. Klart
att låta gå, mr Snow. Enligt Bau-Oti är ankarplatsen
tre hundra yards från västra kusten, på nio famnars
djup, korallgrund i sydost. Där ä’ grunden. Hur
mycket har ni, Jackie ?»
»Nio famnar.»
»Låt gå, mr Snow.»
Onkel Toby svajade om kättingen och strök
segel, och kanakerna togo hand om fall och skot.
| IV. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
