Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. En natt på Goboto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det går tre spel på en robbert. Det är min tur
att ge. Sätt er, ni.»
Peter Gee gav vika, och det tredje spelet började.
»Ung valp — han behöver ett kok stryk»,
mumlade McMurtrey till Grief. »Seså, god’ vänner,
sluta upp med spelet nu. Jag vill hålla ögonen på
honom. Om han går för långt, kastar jag ut
honom, antingen bolagets reglemente tillåter det eller
inte.»
»Vem är han?» frågade Grief.
»En kvarleva efter den sista ångaren. Bolaget
har ålagt oss att bemöta honom artigt. Han vill
köpa sig andelar i ett plantage. Han har ett
kreditiv på tio tusen pund hos bolaget. Han vurmar
för »Australien åt de vita!» För att hans skinn är
vitt och hans far en gång i tiden var statens
gene-ralprokurator, inbillar han sig kunna spela kaxe.
Det är därför han hackar på Peter, och som ni vet
är Peter den som minst av alla människor i
världen ställer till bråk. Det fördömda bolaget! Jag
är inte anställd för att mata dess barnungar med
bankkonton. Seså, fyll på ert glas, Grief. Karlen
är ett skadedjur, ett satans skadedjur.»
»Han är kanske bara ung», föreslog Grief.
»Han har dåligt ölsinne, det är tydligt.»
Förvaltaren gjorde en grimas av motvilja och förargelse.
»Om han rör Peter med ett finger, så hjälp mig. . .
jag skall själv ge honom en avbasning, den lilla
brådmogna slyngeln!»
Pärlköparen strök till sig spelmarkerna ur lådan
och sköt tillbaka sin stol. Han hade vunnit det
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>