Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 7. Solens pilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På konseljdagen strömmade öns befolkning till
huvudstaden. I kanoter och andra roddbåtar, till
fots och på åsnerygg hade Fitu-Ivas fem tusen
invånare myllrat in. De tre mellanliggande dagarna
hade ej varit utan spännande händelser. Först
hade det sålts mycket från handlarnes klent
försedda hyllor. Men då soldaterna infunno sig,
avvisades de som hundar och man sade till dem att
gå till Fulualea och hämta riktigt mynt. »Står det
inte så på sedlarna», frågade köpmännen, »att
klingande mynt lämnas i utbyte till den som fordrar
det ?»
Endast Uiliamis stora myndighet hade kunnat
hindra dem från att bränna ned köpmännens hus.
Ett av Griefs copraskjul gick verkligen upp i rök
och uppfördes vederbörligen av Jeremiah på
kungens konto. Jeremiah själv hade fått höra
otidig-heter och gyckel och fått sina glasögon
sönderslagna. Willie Smee hade inte längre något skinn
på sina knogar. Det berodde på tre bråkiga soldater,
vilkas käkar kommit i våldsam beröring med dem.
Även kapten Boig var illa åtgången. Peter Gee
hade lyckats komma undan oskadd, emedan det
råkade vara brödkorgar och icke käkar som hans
händer varit i delo med.
Tui Tulifau med Sepeli vid sin sida och omgiven
av sina dryckesbröder och hövdingar satt på den
stora gården som ordförande i konseljen. Hans
högra öga och käk voro svullna som om även han
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/solensson/0207.html
