Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Solens pilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta. Han höll upp en Fitu-Iva-sedel, som alla
kände igen.
»Vad är detta?» frågade han.
»Papper, bara papper», svarade Jeremiah.
»Och det här?»
Nu höll Cornelius upp en av Engelska bankens
sedlar.
»Det är engelsmännens pappersmynt», förklarade
han för konseljen, i det han samtidigt lämnade
den till Jeremiah för att han skulle få granska den.
»Är det inte sant, Jeremiah, att det är engelsmännens
pappersmynt?»
Jeremiah nickade motvilligt.
»Ni har sagt att Fitu-Ivas pappersmynt var pap-i
per, men hur är det med engelsmännens? Vad är
det? Ni måste svara som en ärlig man. Alla vänta
på ert svar, Jeremiah.»
»Det är . . . det är . . .» började den förbryllade
Jeremiah och sluddrade sedan hjälplöst på målet,
ty denna illfundighet gick över hans horisont.
»Papper, bara papper», sade Cornelius i hans ställe,
härmande hans sluddriga sätt att tala.
Allas ansikten uttryckte fast övertygelse. Kungen
klappade händerna av beundran och mumlade: »Det
är klart, alldeles klart.»
»Ser ni, han erkänner det själv.» Deasys röst och
hållning uttryckte självsäker triumf. »Han vet
ingen skillnad. Det finns ingen skillnad. Det är just
så mynt skall se ut. Det ä r mynt.»
Under tiden viskade Grief något i örat på
Jeremiah, som nickade och började tala:
209
En solens son. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
