Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
gerade och förbundsstyrelsen. "Verkstadsarbetarna avslogo, återigen
förslaget, medan däremot förslaget för järnbruken godkändes av
denna grupp. Nu sammanslog förbundsstyrelsen rösterna för bägge
grupperna, på så sätt lyckades man åstadkomma en om än
synnerligen knapp majoritet, vilken nu fick gälla för båda förslagen. Detta
förfaringssätt väckte stort missnöje bland verkstadsarbetarna, vilket
dock icke hindrade att kommissionen kunde meddela att parterna
på ömse sidor godkänt avtalen, vilka skulle gälla till årets slut.
För metallarbetarna, liksom för alla andra arbetargrupper, hade
arbetsköparna ställt i utsikt, att om lönereduceringarna godkändes
så skulle detta innebära ett uppsving för industrien, flera
arbetstillfällen och minskad arbetslöshet. Det visade sig emellertid
sedermera, att medan lönesänkningarna tillförde arbetsköparna en vinst
på 6 à 7 miljoner kronor under avtalstiden, ökades arbetslösheten
bland metallarbetarna i nästan raskare tempo än förut.
En facklig skandal.
Arbetsköparna hade nu vunnit den första sammandrabbningen.
Man räknade naturligtvis med att reduceringarna vid de smärre
företagen skulle vara självskrivna. De hade vunnit segern förnämligast
på grund därutav att intet egentligt motstånd bjöds. Denna
uppgörelse innebar sålunda icke enbart att metallarbetarna fingo sina
löner sänkta utan jämväl att chanserna för övriga arbetargrupper,
vilkas avtal uppsagts, avsevärt förämrats.
För sågverksindustriens vidkommande resulterade förhandlingarna
i ett medlingsförslag, vilket stipulerade från 6 till 9 proc. reducering
vid sågverken och 15 proc. å ackorden vid skilje"ställena. Beträffande
förslaget gjorde "Sågverks" förtroendeman, Aug. Lindberg, ett
uttalande i Soc.-Dem. i vilket han bl. a. framhöll följande:
Det behöver icke sägas, att sågverksarbetarnas löner redan
nu äro otillräckliga. Enligt den officiella statistiken var
genomsnittslönen för sågverksarbetarna 2,201 kronor under år
1930.
Sedan han sålunda fastslagit att lönerna voro otillräckliga
att leva på och att de följaktligen skulle bli ännu sämre om
förslaget godtogs, motiverade han dock ett antagande av detsamma på
de grunder att trävaruindustrien befann sig i ett svårt trångmål.
De argument han framförde känna vi igen i minsta detalj från
ar-betsköparnas kris- och lönereduceringspropaganda — rysk och finsk
konkurrens och löneläget i andra länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
