Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bär stunden nu uti sitt sköte
Från Dig, min kärlek — och dig. Nord.
[Blickar ut genom det öppna fönstret.)
Hur ungt och gladt till dessa stränder
Mitt fria, öppna hjerta kom;
Hur tungt och slutet det nu vänder
Till hemmets öde salar om.
Och dock mitt rörda öga skickar
Er nu en tacksam afskedstår,
Och kastar än de tjusta blickar
I qvällen ut, som lugn der står.
I Nordens ljusa sommarqvällar
På gröna holmar, vikar blå!
I furor omkring runehällar
Med mossa och med månsken på!
Du tystnad i naturens tempel,
På hvilken kärlek, hopp och tro
Af stilla andakt tryckt sin stämpel!
Jag anar, jag förstår er ro:
Här kärleken och sorgen bo.
Det är i ert förvar jag lemnar
Den mer än lifvet är mig kär.
Hvad hädanefter ödet ämnar
Det för mitt hjerta lika är.
(Tar i sm hand de på golfvet fällda bojorna.)
De bojor, som min kärlek burit,
Jag fattar åter i min hand,
Och håller eden, som jag svurit:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
